Mera NU2012

Nu har UR sänt några av föreläsningarna från NU2012 i Göteborg.
Jag passar på att tipsa om ytterligare en favorit...http://urplay.se/173365
Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han.

NU2012 en föreläsning jag fortfarande tänker på

Tips från NU2012 i Göteborg (min favorit)

Keynote: Assessment as equipping students for future challenges. David Boud, professor at  the Faculty of Arts and Social Sciences, University of Technology, Sydney, Australia.

David Boud är kritisk till hur universitet och högskolor bedömer studenternas prestationer. Han menar att de nuvarande bedömningssystemen är alltför inriktade mot examen. För att förbereda studenterna för ett framtida yrkesliv måste istället mer fokus läggas på själva lärandet och på att öka studenternas förmåga att, på ett reflekterande sätt, göra egna bedömningar. Detta var matnyttigt och viktigt i en utbildningskultur som balanserar mellan olika prioriteringar.

Matematik på nätet

Till alla som söker matte på nätet. Bondestam fortsätter sina inspelningar och har nu imponerande 324 filmer på youtube. LÄNK
Bondestams blogg hittar du här

Superlärare???

Jag tycker inte om begreppet. Superlärare... njae... jag värjer mig mot tanken. Det gör tydligen även Max Entin och hans teckning med kommentar får sätta punkt för denna korta reflektion...
Länk
Var kommer egentligen begreppet ifrån?

Kommunikation på nätet

Jag vill slå ett slag för konferensen i Falun den 5 december.

En allt större del av Sveriges befolkning spenderar allt mer tid uppkopplade. Med sociala medier, användargenererat innehåll och ögonblicklig tillgång till all världens information är det ingen överraskning att utbildning och kommunikation över nätet blir allt vanligare såväl inom ungdomsskolan som inom vuxenutbildningen och den högre utbildningen.
Med avstamp i utvecklingen av nätbaserade utbildningsalternativ arrangerar Högskolan Dalarna en konferens med fokus på kommunikationen på nätet, såväl teoretiskt som praktiskt. Som deltagare på konferensen så kommer du få ta del av forskning och praktiska exempel kring kommunikation på nätet, direkt eller indirekt relaterad till utbildning.
Konferensen går av stapeln 5 december på Högskolan Dalarna, Campus Falun.

Programmet innehåller
Elza Dunkels, Umeå universitet "Vad kan vi lära av ungas lärande?"
Janne Elvelid, .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) "Svenskarna och Internet – internetvanor och lärande"
Stefan Hrastinski, KTH "Från kommunikation till lärande"

+ valbara sessioner

Alla dessa listor...

Missförstå mig inte, jag gillar listor av olika slag. Särskilt de som får mig att tänka till och fundera. Audrey Watters har en intressant blogg "Hack Education" där hen (hon) har sammanställt några riktigt intressanta listor värt att fundera över.

"The Audrey Test": Or, What Should Every Techie Know About Education?

"The Audrey Test," Part 2: What Educators Need to Know about Tech

Det finns dock en fara i sammanställande av nödvändiga och viktiga kunskaper på detta sätt. Det är att om man tar detta sammantagen så är det (vi :) ) få som klarar dem. Kompetenströskeln blir väldigt hög och avskräckande i värsta fall. Jag tror att det är viktigt att sänka den istället, just för att locka lärare in i den digitala teknikens möjlighet och villkor för lärande. Det är ju inte så att kompetslistorna inte skall skrivas, men de bör riktas till kollektivet/organistionen istället för till individen. Jag är en stark kritiker av vår tendens att tillskriva individen all betydelse. Vi är alla en del av ett kollektiv och sammanhang. Vi får vår funktion i kollektiva miljöer och utvecklas i dessa. Därför är jag skeptisk också till moderna begrepp som "superlärare" o.dyl som jag i min lite konspiratoriska läggning tror är till för att lägga skuld och ansvar hos enskilda lärare snarare än i en dåligt byggd och finansierad utbildningsstruktur. Bra lärare skapas i goda kollegiala miljöer med stöd av en stödjande och fungerande ledning. Så idén om lärare som solitära giganter, eller "superlärare" är i grunden vilseledande, farlig och kontraproduktiv.

Andra intressanta listor:

• http://www.kristinaalexanderson.se/2011/02/28/vad-varje-bloggande-larare-kan-behova-klargora/ 
• http://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/04/06/medietipslektionstips-om-ikt-i-skolan-och-vad-varje-larare-bor-veta/ 
• http://edudemic.com/2012/08/50-education-technology-tools-every-teacher-should-know-about/ 
• http://www.huffingtonpost.com/dan-brown/the-5-worst-things-a-teac_b_1444570.html 
• http://12most.com/2011/09/06/12-important-children-teachers/ 

och inte minst

• http://theinnovativeeducator.blogspot.se/2011/11/five-things-students-want-their.html 

fyll gärna på med mer listor...

Heja Kulturradion!

Jag har följt bloggen Infontology -Fantasi och förverkligandeunder några år och nu har Per Johansson tillsammans med Eric Schüldt gjort tre radio program om Människan & Maskinen. Det första programmet finns att ladda ned och gav mersmak till de två följande. Jag lyssnade på det på tåget på vägen hem. Mycket intressant om  "Minne"

Den digitala informationsteknologin har accelererat förändringstakten hos alla möjliga samhällsprocesser. Livets tempo har ökat, både på arbetsplatser och i hemmen.
Men tänk om den digitala utvecklingen bara är den senaste vändningen i en berättelse som går långt tillbaka i mänsklighetens historia? Tänk om fröet till allt det nya sedan länge funnits inbäddat i vår kultur, i vår filosofi och vår idéhistoria?
I tre radioprogram med kommer en kärleksrelation med tusenåriga anor att belysas.
Det här är ett program av Eric Schüldt och Per Johansson, doktor i det tvärvetenskapliga ämnet humanekologi och medgrundare till IT- och samhälle-projektet Infontology.

När progammets inledning tar upp Platons skepsis till skrivkonsten och vad han befarade att detta skulle medföra för människans minne känner vi igen dagens oro för den digitaliserade världens konsekvenser, bland annat i kunskapsperspektivet.
Jag ser fram mot de andra programmen.

Tänkvärt!

Jag har lyssnat på en spännande föreläsning av Audrey Watters och snodde en skärmdump som jag gärna delar med mig av :)

Efterläsning och crash course

En lärare jag känner har bytt ut konceptet "föreläsningar" till "efterläsningar". Han lägger ut andras och egenproducerade föreläsningar i filmformat till studenterna i LMS-systemet och följer sedan upp detta med en frågeposition i schemat som han lite lekfullt kallar "efterläsningar". Studenterna förväntas då ha formulerat frågor att diskutera och fördjupa sin förståelse för. Formen är uppskattad och jag har pratat med lärarens studenter som gärna skulle se detta i fler kurser.
En konkretisering av resan från att leverera ett innehåll till att ge innehållet ett sammanhang där det bearbetas. Lägg resurser på "context", mer än på att leverera "content"
Jag gillar begreppet "efterläsningar", det får mig att fundera en stund...

För övrigt hittade jag en för mig ny källa på youtube. Jag sökte på crash course och hittade följande resurs http://www.youtube.com/user/crashcourse/videos?view=0

About Crash Course!

Two awesome courses in one awesome channel: John Green teaches you world history and Hank Green teaches you biology.

 Jag har sett några och de är riktigt underhållande eller vad sägs om franska revolutionen på 12 minuter...

Periodiska systemet

Första arbetsdagen efter semestern går jag igenom mail och bloggar som andra skrivit. Alastair Creelman har i sin blogg Flexspan många intressanta inlägg men särskilt ett vill jag tipsa om. Vad sägs om filmer producerade vid universitetet i Nottingham (var det inte en känd sheriff därifrån...) om det periodiska systemet. Inte min starka sida men intresseväckande och lärorikt.
Gå till Flexspan.

Eller direkt till The periodic table of videos vid Universitetet i Nottingham

Skola som kunskapsmiljö - och "verkligheten"

Jag har i flera sammanhang stött på uppfattningen att skola/högskola måste närma sig den s.k. verkligheten för att göra lärandet relevant och meningsfullt för elever/studenter. Det finns skäl att ställa sig frågande inför en sådan användning av begreppet "verkligheten" och jag gräver fram Skolfrågor - Om skola i en ny tid SOU 1997:121 som är en av de mest intressanta rapporter jag läst. Jag citerar ett längre stycke som jag tycker belyser frågan och stämmer till eftertanke. (för referenser gå till rapporten.

SKOLAN SOM KUNSKAPSMILJÖ

Ibland talar man kritiskt om ”skolkunskap” och menar en kunskap som utvecklats i skolan och egentligen inte kan användas någon annanstans. Det finns naturligtvis problem förknippade med det kontextbundna lärandet och med skolan som särskild kunskapsmiljö. Den svåra uppgiften för skolan är att på en gång vara en särskild miljö för lärande och i denna miljö låta eleverna utveckla kunskaper som kan användas utanför skolan.

I skolan pågår ett institutionaliserat lärande, ett lärande som genom den historiska utvecklingen kommit att separera inlärningsförlopp från produktion. I skolan är lärandet huvudsaken, målet med aktiviteterna. Utanför skolan lär sig människor ofta ”på köpet” samtidigt som de utför vardagliga handlingar. Det är annat som utgör målet med det man gör. Detta är ingen kritik mot skolan utan mer ett konstaterande av dess roll i ett specialiserat modernt samhälle. Den rollen innebär inte att skolan kan underlåta att utveckla sin praktik i en mängd olika avseenden, t.ex. genom att undervisningen inriktas mer mot produktion, så att eleverna upplever sitt arbete som meningsfullt också på det sättet att det avsätter konkreta resultat, som kan användas av andra. Men den grundläggande skillnaden mellan skola och vardags- och arbetsliv utanför skolan består.

Den amerikanske antropologen Jean Lave beskriver hur skräddare i Liberia förmedlar sin kompetens till lärlingar. Beskrivningen ger med sin kontrastverkan en intressant belysning åt skolundervisning i ett samhälle som vårt.

Lärlingarna skolas försiktigt och stegvis in i de olika momenten av arbetsprocessen att tillverka kläder av tyger. Genom att kunskapsförmedlingen sker inom ramen för skräddarens ordinarie verksamhet är det emellertid viktigt att arbetet utförs så att plaggets utseende och kvalitet inte påverkas av att det utförs av en lärling. Tygerna kostar också pengar, och både kunder och skräddare är ovilliga att dra på sig extra utgifter. Följden blir att inlärningsförloppet övervakas noggrant och att lärlingen förs framåt i små steg. Mästaren övertygar sig hela tiden om att lärlingen behärskar ett moment innan han tillåts gå vidare till nästa. Misstag måste undvikas. Detta sätt att förmedla kunskap och färdigheter strider på många sätt mot vad som är naturligt i en skolsituation i vår kultur. En intressant och viktig skillnad är att barnet i motsvarande inlärningssituation hos oss redan tidigt skulle få överta en större del av ansvaret för att utföra uppgiften. Barnet skulle sannolikt uppmanats att experimentera och pröva olika sätt att arbeta. Det är också troligt att läraren skulle ha förmedlat till eleven attityden att det inte spelar så stor roll om man gör fel – dvs. om produkten inte går att använda – utan att det viktiga är just att försöka. Misstag kan i en pedagogisk situation som denna till och med uppfattas som värdefulla, eftersom pedagogiken i skolmiljön fungerar enligt metaforen att man lär genom sina misstag – ett förhållningssätt som är ekonomiskt omöjligt bland de människor som Lave beskriver, där det överordnade villkoret är att produkten måste gå att använda.

Lärandet i skolan kan alltså inte fungera precis på samma sätt som lärandet utanför skolan. Därför utvecklar också skolan sitt eget sätt att tänka om utbildning, sina egna normer och grundföreställningar. Ibland idylliseras också lärosituationerna utanför skolan. Där är de autentiska och meningsfulla, säger man, i stället för arrangerade och simulerade som i skolan. Bortsett ifrån att man kan diskutera vad autencitet är i detta perspektiv, lyfts i regel ideala förhållanden i världen utanför skolan fram när man gör jämförelser. Så här säger den amerikanske språkforskaren David Pearson apropå diskussionen om läsning och skrivning i skolan och läsning och skrivning ”i det verkliga livet”.

Det idealiska verkliga livet må innehålla många möjligheter till spännande tillämpningar av läsning och skrivning, men det finns åtskilliga verkliga verkliga liv som innehåller antingen trista tillämpningar eller, vad värre är, inga tillämpningar alls. Jämfört med en del verkliga liv kan skolans simulerade liv förefalla ganska spännande.

 Skolan är en egen miljö för lärande – på gott och ont. Det är inte meningsfullt att anklaga skolan för att det som sker där inte ser likadant ut som det som sker utanför skolan. Men – skolans lärosituationer måste upplevas som meningsfulla för de elever som går i skolan; de måste utformas så att det eleverna lär sig ska kunna användas i skiftande sammanhang och för skiftande syften – i och utanför skolan. Det betyder att mycket av det som karaktäriserar livet och lärandet utanför skolan måste få sitt särskilda uttryck också i skolan.

SOU 1997:121 s28-30 länk

Överkurs: Var finns verkligheten?

Intervju

Jag har blivit intervjuad...
http://www.123minsida.se/The-new-AI-paradigm

NGL??!!

Just nu ägnar jag en del tid åt att försöka fundera på vad NGL innebär. NGL är ju Högskolan Dalarnas satsning på hur lärande samspelar med dagens teknik. På hemsidan står följande

Nästa generations lärande handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur vi på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att möta pedagogiska utmaningar. Hur hanterar vi att vissa studenter lär bättre i små grupper och andra i enskilt arbete? Hur möter vi behovet av fortbildning i ett samhälle som förändras allt snabbare? Hur kan vi skapa undervisningssituationer som passar inte bara en typ av student utan alla studenter?
Nästa generations lärande är en vision om ett lärande som bygger på att tillsammans skapa kunskap.

Jag är inspirerad av utmaningen att jobba med detta men söker också ord och riktlinjer för att uttrycka vad detta kan innebära. En inspiration för mig är Michael Wesch som jag tipsat om tidigare i denna blogg och ju mer jag lyssnar på de filmer som Wesch själv och hans studenter gjort så inser jag värdet av hans arbete.

Dubbed "the explainer" by Wired magazine, Michael Wesch is a cultural anthropologist exploring the effects of new media on society and culture.

Nu hittade jag en ganska kort film på 16 min via TEDxNYED där Michael Wesch ger en mycket intressant bild och vision om hur medialandskapet påverkar och förändrar oss alla.
Utifrån denna film lekte jag lite med Sliderocket och kommer att presentera denna slide för en liten grupp lärare vid Högskolan Dalarna inom kort. Allt för att tillsammans fundera vidare på vad Nästa Generations Lärande innebär.

Landets lärarutbildningar är bra!

Dags att sluta skälla på lärarutbildningen! Ta hand om de riktiga skolproblemen istället!
Lärarutbildningskonventet tar till orda i SvD.

Svensk lärarutbildning är bra

En stor majoritet av nyutexaminerade lärare är nöjda med sin utbildning, visar en ny undersökning. Det är hög tid att politikerna slutar skälla på utbildningen och i stället tar krafttag för att göra läraryrket mer attraktivt, skriver Karin Mårdsjö Blume och Mats Tegmark, Lärarutbildningskonventet.

Legitimation

Jag tror min metafor om lärarlegitimation som kosmetika har slagit rot. Patricia Kimondo använder den i SvD

En trolig förklaring till att lärarna inte tror på legitimeringen som statushöjande åtgärd, är att den ses som en kosmetisk åtgärd.
Patricia Kimondo

Skämt å sidor, jag tror inte hon har läst min blogg eller att den påverkar särskilt mycket, jag tyckte bara det var lite roligt. Artikeln i Svd är däremot läsvärd som hävdar att lärarna är inte så lättlurade ändå...

Lärarna tror inte att legitimation höjer status

 

Återkoppling - formativ bedömning

Råd från Christian Lundahl om Återkoppling som för lärandet framåt 

Apropå... tidigare inlägg

... och satsning på nätundervisning f.o.m. 04:14

En bekant dök upp i datorn.

Jag läser Hack Education ganska regelbundet och fick idag till min förtjusning en bonuslänk till en videolänk från Higher EdLive (som jag inte läst tidigare). Men där annonserades ett samtal mellan Audrey Watters och Philipp Schmidt angående... ja läs själva...

HackEducation‘s Audrey Watters and Philipp Schmidt, co-founder of P2PU join us to discuss the ever emerging role of massive open online classes in education. Hyped by many as the torch for democratizing education, we delve into the reality of how MOOCs really work, including varying delivery models, as well as clarifying who their primary users are today. 

Jag tyckte mig känna igen Philipp och mycket riktigt, det var mötet med honom jag skrev om efter konferensen Online Educa Berlin 2008.
Videon är mycket intressant (trots lite tekniskt strul) med sitt tema "Massive Open Online Classes and the Future of EDU" och jag får nog lyssna ett par gånger på den. Inledningsvis citeras The Washington Post att:

Virginia’s new high school graduation requirement: One online course

By Emma Brown

Gov. Robert F. McDonnell signed into law Thursday a bill that will require Virginia high school students to take at least one virtual course to graduate with a standard or advanced diploma.
The new requirement will apply to students who enter ninth grade in 2013-14, said Charles Pyle, spokesman for the Virginia Department of Education. Current high school students are not affected.
Expanding virtual education has been a key part of McDonnell’s education agenda since taking office in 2010.
The online-course requirement will better prepare students for the “job market of the 21st century,” McDonnell spokesman Jeff Caldwell said via e-mail.
Virginia joins several other states, including Idaho and Florida, that have adopted online-course graduation requirements in recent years.
The new law also requires candidates for a standard diploma to earn a credential in career and technical education, such as an industry certification or state license.

Bara det är ju intressant. Särskilt med tanke Creelmans blogpost idag där rektor Jörgen Tholin (Högskolan på Gotland) ger uttryck för att  distansutbildning inte får stöd av regeringen trots alla framsteg och är orolig eftersom högre utbildning inte nämns i regeringens digitala agenda för Sverige.

Sir Ken Robinson Creativity, learning & the Curriculum

Jag fortsätter att länka filmklipp där Sir Ken Robinson föreläser. Han har ett sätt att formulera sig som jag gillar. Lyssna 02.28 in i klippet. "When politicians talks about getting back to basics... I wish they would..." detta är underbart i sitt sammanhang.

Lärarlegitimation igen

Jaha, vad skall jag säga om lärarlegitimation denna gång...? ... Jag har nog redan gett uttryck för min skepsis inför detta i lararlegitimation-som-kosmetika. Jag suckar bara lite och önskar att all den kraft, energi och  resurser som hittills lagts på detta projekt hade gått till något som verkligen kan ge en förändring - vad som helst...
Troedsson fnyser åt den tänkta reformen och jag ser att fler och fler gör det. Det som gnager lite är frågan om varför lärarkåren, i stort, är så lättlurad.

Bilden av Max Entin finns på http://pedagogstockholmblogg.se/maxentin/2010/04/12/lararlegitimation/

Ten Videos Every Educator Should Watch (and Reflect on)

Jag måste bara skicka vidare detta!
Ten Videos Every Educator Should Watch (and Reflect on)

Tankar om IKT/NGL

Tankar om IKT/NGL

• IKT/NGL pedagogik skall vara/är något mer än metodik- och verktygstips??
• Människan möter människor och människors tankar och idéer via tekniska hjälpmedel.
• Fysiskt avstånd mellan människor är ett mindre problem för kommunikation och tankeutbyte idag än förr.
• Tekniska och digitala strukturer påverkar människor i hur vi väljer att umgås och kommunicera.
• Föreläsningar och undervisningsupplägg blir inte intressantare med teknikstöd.
• Teknikstöd kan göra intressanta föreläsningar och undervisningsupplägg mer tillgängliga.
• Tillgänglighet är en bra sak.
• En del människor har ett intresse för tekniken i sig.
• Många människor är ointresserade av teknik i sig.
• Många människor har en osäkerhet och rädsla för teknik och i synnerhet digital teknik.
• Många människor använder digital teknik utan att tänka särskilt mycket på att de använder digital teknik.
• Människor är generellt intresserade av Människor.
• Människan har tillgång till enorma resurser av information via Internet
• Vi är bara i början av en digitaliserad värld som definierar om det mesta förgivettagande i mänskligt kommunicerande

Nu ryter Eva-Lis Sirén till!

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén är på krigsstigen. Siktet är inställt på utbildningsminister Jan Björklund som hon anser inte gör nog för att digitalisera skolan. "Vi har inte råd att låta bli att satsa på it", säger hon.
http://www.idg.se/2.1085/1.436850/svenska-skolan-ligger-langt-efter 

 

IKT-Bloggen rapporterar

Varför skriva själv när andra gör det så bra...
http://blogg.hh.se/larsgh/tag/next-generation-learning-2012/

 

Flexspan: Next Generation Learning 2012

Flexspan: Next Generation Learning 2012: Konferensen Next Generation Learning 2012 hölls vid Högskolan i Dalarna denna vecka och vi var cirka 200 personer som träffades för att ...

Digitala besökare och digitalt bofasta

Stefan Pålsson skriver i omvärldsbloggen intressant om metaforiken kring digitala infödda resp. invandrare. David White föreslår en annan metafor som ger en bättre förståelse för förhållningssättet till den digitala dimensionen, nämligen "besökare" eller "bofast". Jag gillar detta.
Bilden är bra, den inbjuder till att fundera lite

Bedömning för lärande

Jag var på en föreläsning igår med Christian Lundahl om "bedömning för lärande." Jag har ju tidigare refererat till Christian vid ett flertal tillfällen och det var med viss förväntan jag satte mig i föreläsningssalen.
Det som överraskade mig var inte att han är väl grundad i forskningsområdet, utan att han också var så praktisk i sina konkretiseringar och förmedlade en sådan respekt för komplexiteten för skolans bedömningsuppdrag.
Föreläsningen finns på länk och är väl värd sina 2,5 h . Den ppt som han använde finns här
Jag tror jag skall läsa boken också...

Fler korta föreläsningar av Christian finns på youtube: länk

Mathematics in Movies

Jag letade efter en speciell film om matematik när jag ramlade över "Mathematics in Movies". Jag fastnade en bra stund och skänkte Oliver Knill en tacksam tanke för detta. Vilka entusiaster det finns som lägger ut saker på nätet så här. Man letar efter något och så hittar man något man inte väntade sig - något bättre. Detta skulle kunna tolkas som ett inlägg mot alla de system av färdiga länksamlingar som finns lite överallt. Men gör inte det. Jag har glädje av dem också.

Professor Sebastian Thrun lämnar Stanford

Bloggarna går varma  i världen inför nyheten att Sebastian Thrun lämnar Stanford. Han var ansvarig för Stanfords nätkurs i AI som lockade 160 000 studenter. Detta förändrade hans syn på lärande och utbildningspolitiken.

Thrun was eloquent on the subject of how he realized that he had been running “weeder” classes, designed to be tough and make students fail and make himself, the professor, look good. Going forwards, he said, he wanted to learn from Khan Academy and build courses designed to make as many students as possible succeed — by revisiting classes and tests as many times as necessary until they really master the material. And I loved as well his story of the physical class at Stanford, which dwindled from 200 students to 30 students because the online course was more intimate and better at teaching than the real-world course on which it was based.

 Nu startar han eget om jag förstår allt rätt. Udacity!

 http://blogs.reuters.com/felix-salmon/2012/01/23/udacity-and-the-future-of-online-universities/

Hack Education

Elearnspace

udacity.com