8 dec. 2017

Satsning på webb-tv skapar dialog om pedagogik

En intressant resurs och bra initiativ för högskolepedagogik från Centrum för universitetslärarutbildning på Stockholms universitet. Jag har sett två filmer och de är välgjorda och intresseväckande. I skrivande stund finns nio filmer tillgängliga med intressanta perspektiv på undervisning.
Hittills har Pedagogeeks tagit upp:
  • Återkoppling till studenter
  • Akademiskt lärarskap
  • Akademisk litteracitet
  • Kursvärdering
  • Flipped Classroom
  • Handledning
  • Studentcentrerat lärande
  • Internationalisation (Engelska)
  • Pedagogiskt förändringsarbete 
Du hittar mer information här http://www.su.se/ceul/resurser/webbtv där länk till Filmerna finns.

Mycket nöje och ha det så intressant!

19 apr. 2017

Formativ bedömning



Talet om formativ bedömning är antagligen intressant för alla skolmänniskor. Det är sedan flera år en växande diskurs i pedagogiska sammanhang. Det signalerar progressiv undervisning att man skiljer på summativ och formativ bedömning. Ett otal stöddokument och böcker har publicerats i ämnet och skolor inför olika system som skall underlätta för lärare. Skolverket har gett ut material och digitala verktyg produceras och säljs. Det är i och för sig inte så förvånande med tanke på skolans alltmer ökade fokus på mätande, bedömning, betyg. Det är till och med så att jag har hört lärare säga att deras viktigaste uppgift är att bedöma och betygsätta elever… (rysning).
I sammanhanget kan det vara intressant att ta del av vetenskapsrådets delrapport från SKOLFORSK-projektet, FORMATIV BEDÖMNING PÅ2000-TALET – en översikt av svensk och internationell forskning. 2015
Det är en informativ överblick och i sammanfattningen riktas några allvarliga uppmaningar och påpekanden, jag citerar:


Forskare tycks överens om att klassrumsimplementering av formativa praktiker behöver stödjas av processer där professionellt lärande ges utrymme, men i realiteten saknas ofta sådana processer. Man har kunnat se att avsaknaden av kollegialt lärande bland lärare och skolledare många gånger innebär att pseudo-formativa praktiker utvecklas, där förståelsen av formativ bedömning tenderar att bli instrumentell och kopplad till ett mer rituellt arbete med ett generellt metodpaket. Vi har också sett att IKT-relaterade verktyg för formativ bedömning är på stark frammarsch. Då formativ bedömning betraktas som resurskrävande ur lärarsynpunkt anses IKT-verktygen vara ett sätt att effektivisera undervisningen. Påtagligt i vissa av dessa studier är att man tenderar att betrakta datorn/den mobila enheten som en egen aktör, som är den som analyserar elevens ”lärande” (svar på frågor) och ger feedback. Som följd av detta förutspår vi att frågor som blir viktiga att studera framöver exempelvis gäller vilken typ av feedback som kan ges av datorer, och med vilken kvalitet den kan ges. Konsekvensen av digitala prov och digital feedback för lärares professionalism blir naturligtvis en annan viktig fråga, då formativ bedömning ska tjäna syftet att utveckla inte bara eleven, utan även lärarens förståelse av hur undervisningsprocesser kan anpassas för att möta elevers behov. En tredje intressant fråga, kopplad till den förra, är naturligtvis också vem som utvecklar de program som används i detta syfte…

…Metastudier som uttalar sig om generella effekter av formativ bedömning problematiseras, bland annat för att paraplytermen formativ bedömning innefattar så många och disparata företeelser att det är närmast omöjligt att uttala sig om en samlad effekt…

…Vår översikt visar också att en påtagligt låg andel studier tar elevernas perspektiv, och vi vet därför mycket lite om hur de upplever och påverkas av olika arbetsmetoder som klassas som formativ bedömning.

Jag tror att det är en god strategi att ägna denna rapport någon studiedag innan man investerar i modeller, IKT system och handböcker av olika slag. Inte för att detta inte behövs utan för att det är viktigt vad man väljer.






12 apr. 2017

Trender inom utbildningsteknologin

I den läsvärda bloggen hackeducation.com har Audrey Watters  publicerat sin årliga trendspaning. Titeln är The Top Ed-Tech Trends (Aren't 'Tech') och rubriken indikerar det som är utmärkande för Audrey, som jag läser henne, en kritisk samhällsanalys över edtech som inte fokuserar på vad som är nästa stora grej inom området. Texten är viktigare än så. Jag uppmanar till läsning av hela texten men kan inte motstå att citera avslutningen

Platforms are not substitutes for community. They are not substitutes for collective political action. We should resist the platforming of education, I’d argue. We should resist because of the repercussions for labor – the labor of teaching, the labor of learning. We should resist because of the repercussions for institutions, for the law, for democracy.

8 dec. 2016

PISA och likvärdighet 2016

Funderar över Pisa-resultatet om att vi backar i likvärdighet i skolan... Är det verkligen ett bekymmer eller ens något att förvånas över när det politiskt har bäddats så effektivt för detta? Att det fria skolvalet skulle få, och har fått dessa följder vinkades det redan om för flera år sedan. Ändå har man inte brytt sig... vem är då förvånad? Att beslutsfattare skulle se det som ett "bekymmer" är inte trovärdigt.
En rapport från 2013


28 nov. 2016

Förstelärare och särskilt kvalificerade lärare - skolans hierarkisering

Dagens fundering... Finns det namnskyltar för "särskilt kvalificerade lärare" och "förste lärare" i kommuner och skolor? Det borde det göra så elever, föräldrar och kollegor vet vem man kan vända sig till för särskild kvalificerade uppdrag och utmaningar.


Eller man skulle kunna tänka sig något liknande så man kan skilja på kreti och pleti



För övrigt blir det ju lättare för föräldrar att i valet av skola samtidigt kräva att sina telningar blir undervisade av de bästa, varför nöja sig med mindre! 

27 maj 2016

Digitaliseringen i skolan - vad säger forskningen?

Digitaliseringen i skolan – vad säger forskningen? 

en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan som utbildningsutskottet låtit göra 


Har ni sett!  Sååå revolutionerande slutsats :).
Det är alltså med digital teknik som med allting annat.
"Digitala verktyg i sig ger dock ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man får positiva resultat."  
Kunde väl tro det. Jag menar, självklart skall de digitala möjligheter till information och kommunikation användas i lärande miljöer - men det i sig är inget tecken på pedagogisk förnyelse vad nu det nu skulle vara. Från vad till vad? Det är väl kontextbundet. Förnyelse kan vara allt möjligt beroende på.
Ibland pratas det om "framtidens pedagogik" i sammanhang som har likheter med en nyfrälst skara anhängare som funnit ljuset. God undervisning har knappast med användningen av en ny app eller en Ipad, eller whatever att göra...
För mig räcker det att leva i samtiden, för framtiden vet jag inget om men samtiden är digitaliserad och det får vissa konsekvenser för väldigt många saker, däribland undervisningens villkor. Det får jag, ska jag, förhålla mig till. Men det är både utmaningar och möjligheter i detta och de strategier och verktyg som väljs i undervisningssammanhang skall väl vara genomtänkta - Ock?


4 jan. 2016

Hur var det nu... lärstilar igen!

"In fact, it’s considered a “neuromyth,” which, as Paul Howard-Jones, professor of neuroscience and education at Bristol University, writes in a 2014 paper on the subject, is characterized by a misunderstanding, misreading, or misquoting of scientifically established facts."

http://qz.com/585143/the-concept-of-different-learning-styles-is-one-of-the-greatest-neuroscience-myths/

29 sep. 2015

Fejkade sidor - Källkritik



Intressant och bra initiativ om att öka den källkritiska medvetenheten på nätet. Det finns flera korta videor med olika teman. Presentationen som ges till projektet lyder:
"Hur ofta granskar du en bild eller artikel innan du delar? I serien
Källkritik hänger vi på Viralgranskarna Åsa och Emelie i deras
detektivarbete. Följ med på jakt efter falska identiteter, nättroll och
fejkade bilder!
Kom ihåg: SE, LÄS, SÖK och TÄNK innan du DELAR!" LÄNK
Exemplet nedan gäller "fejkade sidor" vilket har varit ett återkommande tema i mina egna föreläsningar om källkritik på nätet. Någon kanske kommer ihåg den klassiska "Svensk-Finska församlingen i Sundsvall" :)

Fler klassiker finns samlade på The Museum of Hoaxes



16 juni 2015

Integritet i det offentliga rummet?


En intressant tvist pågår om integritet i det offentliga rummet. Anders Olsson i Alby hotas med vite av Länsstyrelsen, detta trots att tre förvaltningsrättsdomar säger att hans kamerabeprydda drönare inte kräver tillstånd Se länk.

Min fundering blir varför det är tillåtet för fotografer att hålla i kameran och fotografera men inte ha kameran på en flygande maskin. Vad är den egentliga skillnaden? Det blir intressant att följa juridiken.

8 maj 2015

Nu är det dags igen NGL 2015

Den 18-19 november 2015 är det dags för den tredje Next Generation Learning Conference.
NGL 2015 vänder sig till samtliga inom utbildning, vare sig du är forskare, lärare, utbildare, utvecklare eller pedagog är detta en konferens för dig.
LÄNK