8 apr. 2020

Bra lärare


Min f.d. kollega Eva Hagström har en förmåga att sammanfatta och uttrycka viktiga perspektiv. Jag citerar... 

"Ken Bain har i en stor studie undersökt What the Best Collage Teachers Do (2004). Han skriver om urvalet av de lärare som skulle studeras att de inte sökte efter de mest populära lärarna och att ”classroom perfomance” inte heller var ett urvalskriterium. Istället sökte de lärare vars studenter lärde sig och ville fortsätta lära. Boken igenom upprepas frasen ”think, act and feel” – duktiga lärare genomför undervisning som stimulerar studenterna att tänka, handla och känna annorlunda än tidigare. Detta uttryck innebär ett aktivt avståndstagande från all syn på kunskap som avgränsade fakta. Inte heller goda provresultat ser Bain som tecken på ett gott lärarskap, av flera skäl, men inte minst eftersom det inte är helt ovanligt att studenter klarar examinationen utan att verkligen ha förstått det som studeras.”

20 mars 2020

Corona och utbildning på "distans"

Sociala medier överflödar av fantastiska och hjälpsamma lärare som delar tips om hur de tänker och löser uppgiften att undervisa sina elever via digitala medier närde nu inte finns i det fysiska klassrummet.
Att omställningen ställer kreativitet och finurlighet på sin spets är tydligt. Samtidigt är det svårt att lyfta blicket från enskilda tips i specifika kontexter och värdera alla listor som hjälpsamma distanserfarna lärare publicerar.
Hur löser jag min undervisningssituation? Att orientera sig bland alla tips och råd tar tid, tid som inte finns och utgår ofta från kompetensnivåer inte alla har.

Så, nu ska jag sälla mig till skaran av alla de som menar sig ha något att bidra med vad gäller undervisning i digitala miljöer.

Det är ingen NY "pedagogik" som krävs! Utgå från din kunskap och erfarenhet som lärare om vad som behövs för att stödja lärande. Sedan kan lite nya metodiska grepp behövas i situationen.

Material - Olika skolor har olika lärplattformar och lärarna på skolan har olika förtrogenhet med den. Ta hjälp av en kollega och du är osäker på hur du lägger upp nödvändig information till eleverna. Tänk på att strukturera den överskådligt.
Kommunikation - Använd något av de webbmötesverktyg skolan har tillgång till eller rekommenderar och samla eleverna på bestämda schematider. Realtidsmötet är viktigt i sig, men det vet du redan. Elever måste få stödjande struktur, uppmuntran och möjlighet att ställa frågor. Om några elever uteblir, glöm inte den förträffliga telefonens funktion.
Var tillgänglig! - Låt eleverna veta när och hur de kan få kontakt med dig.
Uppmuntra eleverna att stödja varandra i sociala medier.

Det finns otaliga tips och finlir i allt detta. En uppsjö av olika digitala hjälpmedel som kan vara fantastiska. Men, kom ihåg - enkelt är bra! och löser du den akuta kontakten med eleverna och kan sätta dom i arbete som du är tillgänglig och stöttar dom i så är det en god grund.

En personlig inspiratör för mig vad gäller nätbaserad undervisning hittar ni här https://www.youtube.com/watch?v=D7vooDcxUaA

11 feb. 2020

Olycksfall i arbetet!

Oj, någon skrev en annons lite fel... Men vad var fel? Att man skrev som man tänker eller att man inte tänker som man skrev?
Jobbannonsen som blev fel

21 feb. 2019

Digital kompetens i utbildningssammanhang

Jag har refererat till dessa listor tidigare och återvänder igen eftersom de fortfarande manar till eftertanke i tider då begrepp som digital kompetens, digitalt lärande och andra liknande begrepp är aktuella. Audrey Watters listor är uppfordrande och manar till kritisk analys baserat på insikt och kunnande. Länk - http://guide.hackeducation.com/
Observera att listorna nu är tre till antalet.  Studenter har fått en egen och den är ganska kort - men viktig!
En fördel med listorna är att de lyfter frågan om digital kompetens till mer än handhavande förmåga.

21 dec. 2018

Utbildning & Lärande!

Ladda ned och läs alla utbildningsintresserade!!
Utbildning & Lärande


citat ur första artikeln s21:
Det huvudsakliga problem som trätt fram är att elever är sårbara och att lärare har brister, och att den viktigaste åtgärden är att bygga undervisning på hjärnforskningens rön. I denna framställning är det också påtagligt att undervisning och lärande förvanskas och trivialiseras på sätt som förflyttar dessa fenomen långt från läraryrkets kärna, förstådd som undervisning av ett ämnesinnehåll (jfr Carlgren, 2011).

Artiklar

En samtida diskurs om hjärnans betydelse för undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter
Magnus Levinsson & Anita Norlund
Lärares medverkan i praktiknära forskning: Förutsättningar och hinder
Inger Eriksson
Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer
Karin Rönnerman
Pedagogisk rytm: Ett begrepp om och för lärares arbete
Sören Högberg
Med rörelse och engagemang: En sociomateriell hållning till praktiknära skolforskning
Karin Gunnarsson             
Forskning i samverkan: Att vara nära men se med nya ögon
Lena Nilsson & Daniel Olof Wiedel

Opponenten recenserar

Opponenten recenserar: Anna Henriksson Perssons licentiatuppsats
Christina Osbeck

12 nov. 2018

En film om verklig digital kompeten - The nightmare videos of childrens' YouTube — and what's wrong with the i...


Digital kompetens (digital literacy) handlar inte om handhavande av
digitala verktyg - bara. Det är ett extremt ytligt sätt att hantera
förståelse av det digitala samhälle som omger oss.

En film som förklarar en del av det vi måste förstå är James Bridle´s föredrag på TED



26 okt. 2018

NU2018

Hemkommen från NU2018...
Funderar jag fortfarande på allt jag fått med mig. Nu har föreläsningarna från tre intressanta keynote speakers publicerats. Jag rekommenderar alla tre men i synnerhet Ray Land som blev en personlig favorit. Ni hittar dom här http://nu2018.se/talare/
Tillsammans med en kollega (Mats) ledde vi ett session kring återkoppling och fick ett intressant samtal med deltagarna. Innehållet vi presenterade finns även (i stort) redogjort i en intervju som finns här
http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1255340&dswid=-5131
NU ser jag fram emot NU2020 på Södertörns Högskola

8 dec. 2017

Satsning på webb-tv skapar dialog om pedagogik

En intressant resurs och bra initiativ för högskolepedagogik från Centrum för universitetslärarutbildning på Stockholms universitet. Jag har sett två filmer och de är välgjorda och intresseväckande. I skrivande stund finns nio filmer tillgängliga med intressanta perspektiv på undervisning.
Hittills har Pedagogeeks tagit upp:
  • Återkoppling till studenter
  • Akademiskt lärarskap
  • Akademisk litteracitet
  • Kursvärdering
  • Flipped Classroom
  • Handledning
  • Studentcentrerat lärande
  • Internationalisation (Engelska)
  • Pedagogiskt förändringsarbete 
Du hittar mer information här http://www.su.se/ceul/resurser/webbtv där länk till Filmerna finns.

Mycket nöje och ha det så intressant!

19 apr. 2017

Formativ bedömning



Talet om formativ bedömning är antagligen intressant för alla skolmänniskor. Det är sedan flera år en växande diskurs i pedagogiska sammanhang. Det signalerar progressiv undervisning att man skiljer på summativ och formativ bedömning. Ett otal stöddokument och böcker har publicerats i ämnet och skolor inför olika system som skall underlätta för lärare. Skolverket har gett ut material och digitala verktyg produceras och säljs. Det är i och för sig inte så förvånande med tanke på skolans alltmer ökade fokus på mätande, bedömning, betyg. Det är till och med så att jag har hört lärare säga att deras viktigaste uppgift är att bedöma och betygsätta elever… (rysning).
I sammanhanget kan det vara intressant att ta del av vetenskapsrådets delrapport från SKOLFORSK-projektet, FORMATIV BEDÖMNING PÅ2000-TALET – en översikt av svensk och internationell forskning. 2015
Det är en informativ överblick och i sammanfattningen riktas några allvarliga uppmaningar och påpekanden, jag citerar:


Forskare tycks överens om att klassrumsimplementering av formativa praktiker behöver stödjas av processer där professionellt lärande ges utrymme, men i realiteten saknas ofta sådana processer. Man har kunnat se att avsaknaden av kollegialt lärande bland lärare och skolledare många gånger innebär att pseudo-formativa praktiker utvecklas, där förståelsen av formativ bedömning tenderar att bli instrumentell och kopplad till ett mer rituellt arbete med ett generellt metodpaket. Vi har också sett att IKT-relaterade verktyg för formativ bedömning är på stark frammarsch. Då formativ bedömning betraktas som resurskrävande ur lärarsynpunkt anses IKT-verktygen vara ett sätt att effektivisera undervisningen. Påtagligt i vissa av dessa studier är att man tenderar att betrakta datorn/den mobila enheten som en egen aktör, som är den som analyserar elevens ”lärande” (svar på frågor) och ger feedback. Som följd av detta förutspår vi att frågor som blir viktiga att studera framöver exempelvis gäller vilken typ av feedback som kan ges av datorer, och med vilken kvalitet den kan ges. Konsekvensen av digitala prov och digital feedback för lärares professionalism blir naturligtvis en annan viktig fråga, då formativ bedömning ska tjäna syftet att utveckla inte bara eleven, utan även lärarens förståelse av hur undervisningsprocesser kan anpassas för att möta elevers behov. En tredje intressant fråga, kopplad till den förra, är naturligtvis också vem som utvecklar de program som används i detta syfte…

…Metastudier som uttalar sig om generella effekter av formativ bedömning problematiseras, bland annat för att paraplytermen formativ bedömning innefattar så många och disparata företeelser att det är närmast omöjligt att uttala sig om en samlad effekt…

…Vår översikt visar också att en påtagligt låg andel studier tar elevernas perspektiv, och vi vet därför mycket lite om hur de upplever och påverkas av olika arbetsmetoder som klassas som formativ bedömning.

Jag tror att det är en god strategi att ägna denna rapport någon studiedag innan man investerar i modeller, IKT system och handböcker av olika slag. Inte för att detta inte behövs utan för att det är viktigt vad man väljer.