Jag vill ha!!!

Hoppas på tomten i år. Se själva

Konspirationsteorier

Att internet är en skattkista för konspirationsteorier är knappast förvånande. Vi kan spekulera i förklaringar till varför, och vara oense ett tag i förståelse av vad som driver det konspiratoriska tänkandet. Personligen tror jag att makt och maktlöshet, misstro och tro är viktiga ord i sammanhanget.
Jag tänker i alla fall se filmen 2012 så fort tillfälle ges då Katastroffilmer är en underbar verklighetsflykt. Detta har jag hämtat från bloggen Rymden idag som jag hittade och gillade. En annan läsvärd sida är discovery.com som försöker reda ut en del om planeten nibiru. Citatet nedan är från den sidan

In spite of my frustrations, I can always hope that Nibiru will turn into a teaching moment. Its proponents are convinced that it will be visible to the unaided eye this coming spring, and its effects on the rotation and orbit of the Earth will be obvious by summer (just in time for the release of the film "2012"). When none of this happens, I hope they'll realize that they need better tools to distinguish fact from fiction.

Vill man ha ett koncentrat av okritisk presentation av konspirationsteorier (i allmänbildande syfte) så har jag funnit nöje i http://nostradamus2012.com/

Skelettdans på Alla helgonsnatten

Om Guds existens. -en icke religiös frågeställning.

En intressant bloggtext om frågan om guds existens. Är det en religiös fråga? Ja, det beror på hur vi tänker... länk

1 miljon bilder per sekund

Jag fastnade fascinerat framför youtubeklipp där kulor från gevär och pistoler träffar olika föremål filmade med höghastighetskamera. Tipset var från Metro. Kameran fångar det ögat och hjärnan inte hinner med och tio minuter försvinner ganska fort. Estetiken i filmen fångade mig.

Om kunskapssyn

Ibland läser jag något som jag vill stanna upp inför - och tänka lite... detta är ett sådant:

Kunskap betraktas ofta som detsamma som information. Den tänkande och kännande individen skulle i princip inte skilja sig sig från datorn, och hjärnan skulle kunna rensas från filer som inte längre behövs. - Med en sådan kunskapssyn hotas själv livsnerven i kunskapssökandet. Man glömmer vikten av det personliga intresset. Man söker den kortaste vägen till ett mål som heter lönsamhet och anpassning men glömmer att kunskapens vägar med nödvändighet är omvägar.

Läst i "Stenarna i själen" Sven-Eric Liedman

Om giftermål, ålder och statistik

Jag sökte efter statistik av genomsnittsåldern för giftermål och då hittade jag nedanstående rapport. Intressant därför att det är så vanligt att 50- och 60-talet utgör norm för människors uppfattning om "hur det var förr". Ursäkta det långa citatet...

Three demographic facts are at the core of the New Girl Order. First, women—especially, but not only, in the developed world—are getting married and having kids considerably later than ever before. According to the UN’s World Fertility Report, the worldwide median age of marriage for women is up two years, from 21.2 in the 1970s to 23.2 today. In the developed countries, the rise has been considerably steeper—from 22.0 to 26.1.

Demographers get really excited about shifts like these, but in case you don’t get what the big deal is, consider: in 1960, 70 percent of American 25-year-old women were married with children; in 2000, only 25 percent of them were. In 1970, just 7.4 percent of all American 30- to 34-year-olds were unmarried; today, the number is 22 percent. That change took about a generation to unfold, but in Asia and Eastern Europe the transformation has been much more abrupt. In today’s Hungary, for instance, 30 percent of women in their early thirties are single, compared with 6 percent of their mothers’ generation at the same age. In South Korea, 40 percent of 30-year-olds are single, compared with 14 percent only 20 years ago.

Nothing-new-under-the-sun skeptics point out, correctly, that marrying at 27 or 28 was once commonplace for women, at least in the United States and parts of northern Europe. The cultural anomaly was the 1950s and 60s, when the average age of marriage for women dipped to 20—probably because of post-Depression and postwar cocooning. But today’s single 27-year-old has gone global—and even in the West, she differs from her late-marrying great-grandma in fundamental ways that bring us to the second piece of the demographic story. Today’s aspiring middle-class women are gearing up to be part of the paid labor market for most of their adult lives; unlike their ancestral singles, they’re looking for careers, not jobs. And that means they need lots of schooling.

Tack för tipset Punkthusblogg

Om lärplattformens liv

Intressant bloggande ALT-C 2009 ”The VLE:s dead”

Är lärplattformen död?

Jag har inte följt med på Learningnet på ett tag och inser att jag missat en del. Den senaste artikeln skall jag ägna en del tid åt att följa upp. Det är ju onekligen en viktig debatt att ta tag i. Lärplattformarnas liv på de svenska lärosätena är ju en viktig fråga både administrativt, ekonomiskt och pedagogiskt. Jag återkommer i ämnet...

Om yt- och djupinlärning - eller, Teaching teaching & understanding understanding

Jag läser gärna bloggen Babels torn . Daniel har lagt upp youtube klipp från en prisbelönt Dansk film om högskolepedagogik. (se den) Filmen förklarar det där med yt- och djupinlärning. Jag använde filmen själv vid något tillfälle för något år sedan. Men Daniels kritiska kommentar är viktig och jag skickar den gärna vidare här.

Det är också värt att vara observant på att filmen gör teorin om yt- och djuplärande en björntjänst när den lite grann framställer det som att vissa personer antingen är yt- eller djuplärande. Det är inte riktigt sant eftersom det inte är individberoende vilken strategi man väljer, utan situationsberoende. De flesta väljer ytlärande om de är stressade och vet att provet frågar efter rent memorerade fakta.

Det är tänkvärt och klokt då fokus bör ligga på hur situationen formar beteenden... fast det är ju lite det som är filmens poäng i slutet, eller?

Allt fler möts via video

– Det är en stor omställning som äger rum. Vi får känslan av att våra kunder aldrig kommer återvända till Brasilien-över-dagen-resor, säger Urban Stärner.

Tack för det säger jag. Men fortfarande nämns inte alternativet webkonferenser för mindre företagare... och andra.

Äntligen snart höst

Hösten är den finaste årstiden då skogen lockar med med både bär och svamp. I år tror jag svampen måste trivas och jag har redan plockat en hel del gula kantareller. Vanligtvis skördar vi mest trattkantareller. Hur som helst så får jag se hur denna blogg utvecklar sig i höst. Jag är osäker på användningsområdet men vill ändå inte riktigt släppa bloggen men kanske kommer jag att tillåta mig att bli personlig. Jag har ju tidigare hållit mig ifrån det. Kort sagt, jag prövar mig fram så får det bli som det kan.
Jag har under våren försökt mig på twittrandet men har svårt att fascineras. Jag funderar över värdet i utbildningssammanhang - som inte är framkrystat - och kan kanske se en funktion som tillfälligt kommunicerande/reflekterande i olika lärprocesser. Kanske testar jag i höst. Jag funderar i alla fall.

Kunskap - fritt och tillgängligt på nätet!

Fler och fler tipsar om fängslande föreläsningar på nätet. Många av dom kommer från Academic Earth och det är verkligen en resurs att ta vara på. Någon skriver att det är en gåva till mänskligheten, jag tycker inte att det är någon överdrift. När en del lärosäten låser in sina resurser bakom lyckta dörrar eller digitala lås så gör andra tvärtom - bjuder på föreläsningar.
Här hittar man tusentals föreläsningar från MIT, Stanford, Yale, Berkeley, Harvard och Princeton. Över tvåhundra olika föreläsare sorterade i tolv olika kunskapsområden. En resurs för våra digitala kursrum att länka till!
Du kan också ladda ner föreläsningarna till datorn eller prenumerera på nyheter via din RSS-läsare.
Är det lärosätenas patos för spridande av bildning eller ett marknadsknep som motiverar detta? Om detta vet jag inget men jag glädjer mig åt att materialet finns tillgängligt. Om det sedan leder till att många söker sig till lärosätena så är det väl en god sak.
Själv skall jag lyssna på 26 föreläsningar av Shelly Kagan

många röda trådar blir det...

Jag har skrivit om entreprenörskap som begrepp tidigare och skall inte orda så mycket igen. Men, nu är det dags alltså, regeringen presenterar en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.

- Vi vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas att strategin inspirerar lärare att utveckla undervisningen, säger utbildningsminister Jan Björklund.

En fundering på alla dessa röda trådar som skall löpa genom hela utbildningssystemet... det är ganska många att hålla reda på. Det blir så lätt trassel. Problemet med lärarutbildningen är som sagts många gånger stoffträngsel. Lösningen blir då den röda tråden som metafor. Det gäller miljö, entreprenörskap, IT-kompetens m.m. m.m. Ett personligt tips till förnyelse av metaforiken för att hantera detta är väven.
I utbildningssammanhang är det mer varpinslag som till slut skall bli en bild eller ett mönster. I detta mönster skall det finnas inslag av olika kompetenser som kan se olika ut beroende på en massa omständigheter osv.
För mig som lärare och utbildningsstrateg så är jag mer delaktig i en väv än att dra röda trådar, det känns liksom mer rätt. Men det är svårt det där med metaforer :)
Här kommer ett filminslag om stoffträngsel...

SUNET och Adobe Connect Pro = SANT!

Nu är det alltså klart! En SUNET-tjänst för e-möten. Vi har väntat otåligt och hoppas att detta blir bra. En del frågor återstår att lösa och under hösten -09 är det klokt att ha kvar marratech servern sägs det.

Learning Net (Lasse Bourelius) har skrivit och sammanfattat på ett bra sätt den senaste händelseutvecklingen kring SUNET och Adobe på följande adress

Det kommer att läggas upp frågor och löpande nyheter på sidan så det kan vara bra att hålla ett öga på den.

Net Nanny

Jag måste bara, precis som ugglemamma lovorda och rekommendera Elza Dunkels senaste projekt, Net Nanny svarar på dina frågor.

Så oerhört bra att just Elza gör det då hon är en viktig röst.

Go Nanny!

Mer om pedagogisk grundsyn

Jag vill bara säga...
Angående "pedagogisk grundsyn" så är en text som P O Ågren skrev förra året bland det mest intressanta inlägget jag läst. Det fick mig att genast bege mig till biblioteket och låna Immanuel Kants lilla skrift. Jag blev inte besviken. Immanuel Kant provocerade mitt tänkande och tvingade mig att tänka lite till. Det var en annorlunda läsning än de många VDN-deklarationer som har ett marknadsförande syfte. Så, tack för tipset P O

Pedagogisk grundsyn??

När jag tittar på hur besökare hittar till min blogg (jag har inte så många) så är den helt klart dominerande vägen att de googlat på "pedagogisk grundsyn" och fått napp på mitt tidigare inlägg om detta. Det får mig att undra över en mängd saker eftersom jag har en lite kritisk ton i min text. Hur läses den? Är den för kritisk? Hur många söker på google för att de själva har fått det svåra uppdraget att formulera sig kring detta, och vill undvika att skriva självklarheter som framhäver den egna positionen... som ingen annan heller ifrågasätter eller tycker annorlunda om... ?

Twitter

Nu tar jag mig i kragen och försöker twittra igen - Twitter

Digital Citizenship LIVE

Mark Pesce forsätter sin uppmuntran till att "share this", jag gör det gärna!

Keynote for the Digital Fair of the Australian College of Educators, Geelong Grammar School, 16 April 2009. The full text of the talk is here.

Digital Citizenship LIVE

Posted using ShareThis

Om digitala miljöer, utbildning och kvalitetssäkring

Jag har under en tid läst i Högskoleverkets rapport ”E-learning quality – Aspects and criteria for evaluation of e-learning in higher education” (2008:11R) och läsningen av rapporten har provocerat fram många funderingar.
Min första tanke var, varför behövs skriften? Är det så annorlunda med e-lärande att det behövs andra kvalitetskriterier än vid annan utbildning, vad nu annan utbildning är för något? De kriterier som rapporten lyfter fram som viktiga vid en kvalitetsgranskning är säkert ett stöd i processen…

• material/innehåll
• struktur/virtuell miljö
• kommunikation, samarbete och interaktivitet
• bedömningar av studenternas prestationer
• flexibilitet och anpassning
• support (till studenter och anställda)
• anställdas kompetens och erfarenhet
• ledarskap och visioner
• resursallokering
• process- och helhetssyn

...men en fråga som irriterar mig är alltså, på vilket sätt är dessa kvalitetskriterier unika, eller annorlunda än för vilken utbildning det än må vara. Blir inte detta ytterligare ett grepp i att framställa undervisning som sker i digitala miljöer som så annorlunda? Hur påverkar detta vårt tänkande om vad pedagogik handlar om? Det är inget fel på kriterierna. Jag menar bara att, om det är bra kriterier för kvalitetsgranskning av utbildning så gäller det väl för all utbildning, oavsett var i rummet man befinner sig eller vilka kommunikationsmedel som använts. Problematiseringen och kontextförståelsen av varje kriterium måste naturligtvis bli annorlunda – men det är ju självklart och borde inte vara något märkligt. Liksom en byskola inte kan mätas och jämföras på samma sätt som en skola förlagd i en tätort. Kriterierna som utgångspunkter för en kvalitetsbedömning kan vara lika – om man problematiserar. Ett lärosäte i någon av våra större (stor) städer (stad) kan inte heller vara norm för problembeskrivningen av landets alla lärosäten. Problemen, kvaliteterna och villkoren ser olika ut, beroende på... Ja, ni förstår vad jag menar. Skilj på övergripande perspektiv och detaljgranskningen av det som granskas. Kanske är det också vad åsyftas när man skriver:

• De metoder som normalt används vid kvalitetsutvärdering behöver anpassas för att vara tillämpbara vid utvärdering av olika former av e-lärande.
• Kvalitetsaspekter för e-lärande behöver integreras i befintliga kvalitetssäkringssystem.

Här talas om metoder, som behöver anpassas och aspekter som skall integreras i befintliga kvalitetssystem – BRA! Här ligger också min stora behållning av skriften, i kommentarerna under kriterierna "The virtual environment is one of the most dynamic and rapidly changing features of e-learning, so systematic improvement and updating are needed on a continuous basis."

Definition på e-lärande som föreslås är:

In this report we have chosen the term e-learning (120 million hits13) to signify all forms of technology-supported learning, such as distance learning, online learning, online education, distance education, technology-en¬hanced education, flexible learning, flexible education and IT-supported education. The concept of e-learning is relevant both in distance education and campus-based learning: “E-learning is naturally suited to distance learning and flexible learning, but can also be used in conjunction with face-to-face teaching, in which case the term blended learning is commonly used.”

Så, med ökande användandet av internet, LMS-system, e-post, wikis m.m. i undervisningen, campusbaserad eller inte, så blir väl allt, inom kort, möjligt att klassificeras som e-lärande. Eller?

Anteckningar från år 2004

Mycket har förändrats på några få år. Jag funderar kring en kommande föreläsning och går igenom lite anteckningar som lyckats sprida ut sig i datorn. Då hittar jag följande anteckning som speglar en fas i en förändringsprocess. Anteckningen kan vara lika aktuell fortfarande tror jag, fast den är från nov. 2004, eller?

Föreställningar om studieform...

Jag pratade med en student häromveckan som ville fortsätta sina studier på distans istället för på campus. Lite nyfiket frågade jag varför, då studenten bodde inom pendlingsanstånd.
Det visade sig att hon redan prövat på en termins distansstudier och tyckte att det var en form som passade henne. Jag frågade vidare. ”Varför då?”
Svaret kom både spontant och lite överraskande; ”Man lär sig mer...”

Då jag hade haft misstankar åt ett helt annat håll frågade jag. ”Hur menar du?”
Det visade sig att hon vid jämförelse tyckte att studierna gav mer i distansformen då man var tvungen att läsa all kurslitteratur och att medstudenterna också gjorde det. Det var helt nödvändigt i distansformen och man kom inte undan som man kunde på campuskurserna hon läst. Det var helt enkelt mer givande.

Lite omtumlad och tankfull lovade jag att se vad jag kunde göra. Tänk att jag trodde att studenten kanske var ute efter en genväg, eller lättare väg för sina studier. Lite skamset smålog jag åt mig själv.
Jag möter många frågor från lärarkollegor inför kvalitetsaspekter när kurser skall ”distansgöras”. Tankar om att distansstudier är något man gör vid sidan av, och att man därmed inte har sin själ i studierna är vanliga. Av detta följer lätt föreställningen att distansstudenten är i ett slags B-lag.
Men, kanske är det så att studieformerna som studenten prövat och utvärderat var mer ett betyg på campusformens praxis än på distansformen?

Det här väcker många funderingar inför de former vi väljer när undervisning planeras och lärande skall stimuleras. Vanans makt är stark och ofta vilar vi tryggt i att den form vi vuxit in i och ärvt är den bästa för verksamheten.
Det är vanligt i all planerad undervisning att det kan vara svårt att skilja på form och syfte. Vad är de olika studieformerna; distans, campus, halvdistans, eller föreläsning, seminarium, laboration, grupparbete annat än en medvetet eller omedvetet vald form för undervisning? Ändå tillmäter vi formen ofta ett egenvärde och inte hur väl de stödjer studentens lärande i utbildningssammanhang. Detta gäller både inom campuskurser och distanskurser.
Jag får ta och se över min planering igen. Kanske pressar vi distansstudenterna för hårt om vi nu skall hålla samma kvalitet som campuskurserna??

Mind Map

Jag är egentligen ingen anhängare av mindmapping verktyg men ibland ser jag en del som fångar mitt intresse.
Detta är en sådan : Best Online Collaboration Tools 2009 - Robin Good's Collaborative Map

Det gäller bara att ha tid och utforska alla länkar. Den översikt som Robin ger kan också vara använbar i olika sammanhang - bara jag kan få den lite mindre så den ryms på skärmen :)

Från grottmålning till digitala medier

Jag fortsätter samlandet och spridandet (sharing) av intressanta fynd på nätet. Roger Säljö föreläste nyligen i Göteborg. Tyvärr är bara ljudet utlagt och man blir nyfiken på bilderna som visas i föreläsningen. Om jag inte minns fel tror jag att de återfinns i:

Så här presenteras föreläsningen:

Från grottmålning till digitala medier

Det är förmågan att dokumentera det man kan och vet som ger civilisationer och samhällen möjligheten att bygga upp sitt sparkapital i form av kunskaper och färdigheter.
Vid en öppen föreläsning på Utbildningsveten-skapliga fakulteten i mars ansåg Roger Säljö, professor i pedagogik, att den digitala tekniken innebär en så dramatisk förändring att själva förutsättningen för lärande har förändrats.

Lyssna på Roger Säljös föreläsning, mp3 (50 min) >>

Share This Lecture!

Ja, det står så, och han börjar sin föreläsning om sharing så jag hörsammar detta och delar med mig av en oerhört intressant föreläsning om som Mark Pesce skriver själv "My annual lecture to the “Cyberworlds” class at the University of Sydney. Recorded on 31 March 2009."
Håll till godo

Share This Lecture! from Mark Pesce on Vimeo.

OM du har ont om tid så spola fram till 33:50 lyssna åtminstone i fyra minuter...om lärosäten som publicerar sina föreläsningar-och menar att detta är en vinst för dom. Jag tycker det är såå bra! Ungefär femton minuter senare (ca 47:00) så kommenterar han fenomenet att studenter betygsätter lärare på webben. Accept!

En personlig reflektion är nog att webbsidorna som idag tillåter studenter att betygsätta lärare i framtiden möjligen även kommer att länka illustrativa filmer på youtube. Kan man hindra detta? Ska man hindra detta? Hur kan man hindra detta? Varför skall man hindra detta?
Jag tror lärosätena snart måste tänka till och fundera över "YouTube – eller inte YouTube? - Förarsätet eller baksätet?" som Andreas Skoglund skriver om på LearningNet

Är det läge nu?!

Nu har min (försiktiga) skepsis inför mobilers intåg i utbildningssammanhang fått sig en rejäl törn. Det skedde i och för sig i liten skala i Berlin Online educa i december också. Men det här var intressant. Tack för tipset Janne! (se Jannes och Stefans Blogg)
Janne hann före till KK-stiftelsens sida där Stefan Pålsson berättar mer.

ACU Mobile Learning from ACU Videos on Vimeo.

En högst personlig text. Möjligen bara en slags minnesanteckning jag hittade i datorn.

En beskrivning av processen bakom skapandet av en nätbaserad lärarutbildning. Naturligtvis är det en efterkonstruktion och i viss mån en tillrättalagd tankeprocess. Men, jag har försökt att så här i efterhand fundera på vad som var väsentligt under åren 2002 och framåt. Bakom varje punkt/rubrik döljer sig en uppsats som ännu inte är formulerad i text.

• En vision om vad som är möjligt
• Programförståelse, nationellt och regionalt
• Identifiera kritiska områden (VFU!)
• Förankring i utbildningsorganisationen
• Strategi för stöd till kollegor
• Tydlig idé om lärande
• Förmåga att se ur studentperspektivet
• Teknikfokus – varför? Tecken på omognad?

Vad händer?

Vad händer på e-mötesfronten (webkonferens) och på de svenska lärosätena?

I och med att Google köpt Marratechs källkod och patent så kommer efter den sista juni 2009 Marratech AB inte längre att erbjuda licensförsäljning av sina produkter. Marratech AB kommer också att stänga ner sin webbplats och därmed också forum, nedladdning av Marratech-klienten, e-mötesportaler och sin Java WebStart-service.

Många lärosäten har alltså sökt efter en lämplig ersättare efter marratech. En del har redan bestämt sig och andra avvaktar det arbete som SUNET nu är mitt i . Sunet skriver:

Ett antal tester har gjorts av olika e-mötesprogram och ett av dem som kan mäta sig med Marratech och som används vid flera universitet i Europa och USA är Adobe Acrobat Connect Pro. Ett viktigt argument för det valet är det finns ett statligt ramavtal för Connect Pro. Det är Logica AB som har ramavtalet och SUNET samtalar just nu med dem om inköp av licenser som ska möjliggöra en e-mötestjänst som ska kunna ses som en del av SUNETs infrastruktur. Dvs en tjänst tillgänglig för Sveriges alla universitet och högskolor dimensionerad så att den ska täcka de behov som finns.

Även Göteborgs universitet rapporterar om detta. Så, i väntans tider verkar det ändå som om Adobe Connect Pro blir det verktyg som kommer att dominera e-mötes användandet för de lärosätena och inte mig emot. Dessutom är tanken att, om möjligt, tjänsten kommer att finansieras inom den avgift som universitet och högskolor betalar för SUNET.
Jag tror, inte minst på grund av tanken med finansieringen, att det kan bli en stor kick framåt för användandet av tekniken på många områden inom utbildning.
Så, vi väntar... otåligt.

Youtubetips

Jag fick tips på ett par youtubeklipp från elearnspace som jag måste dela med mig av. Eller vad sägs om följande:

Early Internet discovery

1981 primitive Internet report on KRON

Jusek frågar sina läsare om videomöten

Vill du byta dina jobbresor mot videomöten för att spara miljön?
Webbfrågan i Jusek är intressant. Titta på relultatet. Idag, den 1 februari var siffrorna
Ja: 63%
Nej: 16%
Tveksamt: 20%
Som alltid vad gäller den här typen av frågor funderar jag på värdet av resultatet. Vet de som svarar vad dom svarar på? Hur många av de som svarat har erfarenhet av videomöten? Om dom har det, vilken typ av videomöten har de varit på. Kort sagt, vilken föreställning om videomöten har de som svarar på frågan? Jag gillar ändå att frågan ställs så här för det visar på en ökad villighet att diskutera miljön i relation till resor.


Artikeln som föregår webbfrågan (förhoppningsvis för den som svarar) är intressant att läsa. Bengt Littorin påpekar mycket riktigt att det är stor skillnad på tekniken för virtuella möten idag än för tio år sedan. Han påpekar också med tanke på detta att kunskapen om möjligheterna är dåliga. Sen säger Littorin Vi måste leka oss fram och testa. Jag gillar det.
Jag avslutar med ytterligare ett citat som jag vill understryka:

Det handlar om kultur snarare än teknik. Vi måste ju träffas för att ha kul och lära känna varandra, för att sen kunna jobba mer effektivt. Vi kanske kan byta två av fyra möten i Bryssel mot videokonferenser? Vi ska inte sluta resa, men jobba effektivare och resa mindre.

webinar

Har upptäckt ett för mig nyord som faktiskt förekommer ganska flitigt om man söker på google. Själv är jag lite undrande över att betona rummets karaktär snarare än syfte och innehåll i träffen. Kanske är detta ändå både och... Men ett seminarium är ett seminarium oavsett om det sker i aulan, i ett klassrum, i korridorsutrymmen, i det fria (det är ju ibland platsbrist) eller i ett digitalt rum. Hur som helst så finns flera definitioner, bl.a.:

Webinar
Short for Web-based seminar, a presentation, lecture, workshop or seminar that is transmitted over the Web.
A key feature of a Webinar is its interactive elements -- the ability to give, receive and discuss information. Contrast with Webcast, in which the data transmission is one way and does not allow interaction between the presenter and the audience.

Kanske kan vi hitta flera ord för seminarier om det sker i olika rum... cafénar, korrinar eller om det är vackert väder och man bestämmer sig för, på grund av att det är för varmt och instängt inomhus, att hålla seminariet utomhus i gröngräset under solen. Då måste det bli solarium på svenska :)

Mentometer, Clickers, Audio Respons Systems...

Nu efterlyser Lasse Borelius exempel på användning av "clickers" i LearningNet. Begreppen för tekniken är många liksom de tekniska systemen som jag skrivit om tidigare, här och här och här. Men har ni erfarenhet? Kontakta honom! Det gör ni genom länken till hans e-post i artikeln.

webbkonferenssystem

Jag fortsätter att nyfiket utforska olika webbkonferenssystem lite då och då eftersom det snart blir akut för flera lärosäten, att ersätta marratech, om de inte redan har gjort det. Jag förbereder en arbetsgrupp för detta och sonderar lite bara. På vägen hittade jag följande intressanta och användbara länkar. Först i en artikel på Wikipedia där begreppet "web conferens" reds ut och det nya märkliga begrebbet webinars nämns. Där länkar jag mig fram till "Comparison of web conferencing software" där ett antal (18) system jämförs. Denna artikel orsakar en del huvudbry och jag går vidare till nästa hållplats som låter spännande "Robin Good's Official Guide to Web Conferencing and Live Presentation Tools" Den kommer att ta tid att läsa... och frågan är om jag kommer att betala 59,95$ för full access en vecka... kanske.List of collaborative software är nästa artikel i wiki som kommer att vara användbar. Ytterligare ett tips för jämförelse kom med Vanessa Haakensons blogg "Top 5 FREE Video Conferencing Tools to Teach or Conduct Webinars"

Så, nu är det bara att plåga sina vänner genom att bjuda in dom till samtal i diverse olika miljöer.

Som avslutning på denna länksamling kan jag inte låta bli att nämna en ny portal där studenter (undrans varför de använder begreppet "elever", det trodde jag var mer tillämpbart för ungdomsskolan. Visst är man fortfarande student, om man studerar på högskola/universitet?...) betygsätter lärosäten, kurser, program och enskilda lärare. Inte vet jag om det är bra, men det finns nu i alla fall på följande plats http://studentertycker.se

Från Kansas State University

Jag blir glad när jag hittar produktioner från Michael Wesch och hans studenter vid Kansas State University. De är underhållande, kreativa, analytiska och tankeväckande. Antagligen också mycket bra marknadsföring för lärosätet. Jag hoppas få till det att även svenska lärosäten erövrar det digitala rummet med liknande saker. Det främjar bildning och lockar till studier, tror jag...

A vision of students today

a short video summarizing some of the most important characteristics of students today - how they learn, what they need to learn, their goals, hopes, dreams, what their lives will be like, and what kinds of changes they will experience in their lifetime. Created by Michael Wesch in collaboration with 200 students at Kansas State University.

del 2

Så kom då del 2. Bered er på en stunds läsande om ni föjer P O Ågrens länkar..

Tema betyg fortsätter...

Just nu ser jag en mängd goda inlägg om problematiken i betygssättande. P.O. Ågren från Umeå skriver om dilemmat med betygskriterier och inleder ämnet intressant. Han inbjuder till dialog i artikeln som heter Att skriva betygskriterier, del 1 och lovar en del 2 inom kort. Jag ser fram mot del 2.

Om betyg, igen.

Jag återkommer i ämnet betyg och bedömning eftersom jag fick tipset att läsa Tomas Kroksmarks blogg. Bra tips skall föras vidare, tack Tysta Tankar! Kroksmark har skrivit en text som jag kommer att återvända till fler gånger. Det är en allvarlig kritik mot själva betygskonstruktionen i ungdomsskolan.
Texten skrevs år 2006 men har tydligen inte berört Björklund då propositionen från 2008 egentligen förvärrar den problematik som Kroksmark lyfter fram.
Knepigt att sätta målrelaterade betyg utan mål...

Helpdesk 2.0

I et kynisk forsøk på å melke Helpdesk-sketsjens suksess, har Rune og Øystein nå laget en oppfølger.

Medeltida Helpdesk

Jag letade bland mina filer i datorn efter en film jag använde i föreläsningar för några år sedan. Naturligtvis hittade jag den inte och blev mer och mer frustrerad tills jag kom att tänka på Youtube!!
En källa som nästan aldrig gör en besviken. Titta och ha det så skojigt :)