Tänk om... tänk nytt... om entreprenörskap.

Det är givande att läsa andras bloggar. Nu har Mats i Malmö fått mig att återvända till begreppet "entreprenörskap". Denna gång med förnyad nyfikenhet och med mer positiv förväntan. Det skall vara en person som Mats till det - Tack. När läser skriften från skolverket, som Mats skriver om skall jag ta med mig mina gamla frågor från tidigare inlägg. Vad är det som är så nytt i entreprenörskap så det motiverar skriften? Finns inte de kvalitéer som framhålls redan formulerade i läroplaner och kursplaner? Är det begreppet i sig som modegrepp som stör mig? Hur som helst. Jag är beredd att tänka om och försöka vara positiv.
Ibland tänker jag på vad min svärfar en gång sa som pensionerad folkskolelärare när vi pratade om lärstilar och de teorier som paret Dunn skrev om i samband med detta. Jaha... sa han. De menar att barn är olika? Det har vi väl alltid vetat...
Men, som presentationen av skriften lyder

Till exempel ska alla gymnasieelever kunna välja kurser inom entreprenörskap och i vissa fall kommer det att skrivas in som ett examensmål.

Kan man verkligen ha kurser i entreprenörskap? Är inte det lite kontextlöst?

många röda trådar blir det...

Jag har skrivit om entreprenörskap som begrepp tidigare och skall inte orda så mycket igen. Men, nu är det dags alltså, regeringen presenterar en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.

- Vi vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas att strategin inspirerar lärare att utveckla undervisningen, säger utbildningsminister Jan Björklund.

En fundering på alla dessa röda trådar som skall löpa genom hela utbildningssystemet... det är ganska många att hålla reda på. Det blir så lätt trassel. Problemet med lärarutbildningen är som sagts många gånger stoffträngsel. Lösningen blir då den röda tråden som metafor. Det gäller miljö, entreprenörskap, IT-kompetens m.m. m.m. Ett personligt tips till förnyelse av metaforiken för att hantera detta är väven.
I utbildningssammanhang är det mer varpinslag som till slut skall bli en bild eller ett mönster. I detta mönster skall det finnas inslag av olika kompetenser som kan se olika ut beroende på en massa omständigheter osv.
För mig som lärare och utbildningsstrateg så är jag mer delaktig i en väv än att dra röda trådar, det känns liksom mer rätt. Men det är svårt det där med metaforer :)
Här kommer ett filminslag om stoffträngsel...

Nu är det entreprenörskap igen...

Jag har skrivit om detta tidigare men fattar pennan igen.
Maud Olofsson, Jan Björklund, och Lars Leijonborg skriver i en artikel (Svenska Dagbladet 17 september 2008) om företagande och entreprenörskap.
Jag blir inte riktigt klok på texten. Man kan förledas att tro att entreprenörskap och företagande är samma sak, men ändå inte riktigt. Eller vad menar dom...

"Många ungdomar kan tänka sig att starta ett företag, men tvekar eftersom de inte vet hur man gör eller törs satsa på en egen idé. Här kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa dem att utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Det gäller alltså att redan i skolan väcka entreprenörskapsandan hos eleverna."

Samtidigt skriver dom att

"Mycket av det som utmärker en bra entreprenör - förmågan att lösa problem, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra - är också de egenskaper som eleverna behöver för att klara sina studier och bli framgångsrika i vuxenlivet.

Utbildning i entreprenörskap är därför värdefull också utanför företagsvärlden. Regeringens ambition är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsväsendet.

För att uppnå detta presenterar regeringen i dag en strategi för entreprenörskap. För det första behöver färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap få större utrymme i skolan. De handlar till exempel om att ta initiativ och omsätta idéer till handling."

Intressant är att det som slås fast är att det som utmärker en bra entreprenör är förmågan att lösa problem, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra. Är det inte just detta som skolan har blivit bättre på de senaste decennierna, det som av en del kritiker kallas flumskola? Fast, samtidigt påpekar de att skolan måste bli bättre på detta. Eller är det en glidning till kurser i företagande de menar, fast det låter tjusigare med entreprenörskap?

Entreprenörskap som ett slags önsketänkande...

Oj vad ofta jag har läst om vad olika intressegrupper vill ha in i lärarutbildningen/skolan...
Det är ju alltid positivt med engagemang i utbildningsfrågor. Men tyvärr tror jag att ropen efter det ena efter det andra som skall "in i skolan" är uttryck för ganska grumliga föreställningar om hur utbildning organiseras och lärande stimuleras. Om man verkligen vill engagera sig och göra skillnad, så krävs det betydligt mer än att bli nöjd om det man efterfrågar blir en synlig schemaposition i skolan eller en poängkurs till inom akademin.
För att illustrera vad jag menar kan ett analogt resonemang om konflikthantering belysa problematiken. Jag fick (år 2006) en fråga via mail som var formulerad på följande sätt.

1. Är konflikthantering ett obligatoriskt moment för alla era lärarstudenter?
2. Vad är omfattningen av denna utbildning i så fall och hur ser innehållet ut (i stort)?
3. Skiljer sig antalet poäng åt mellan inriktningarna? I så fall: Vilka får mer/mindre?
4. Har detta område fått större/mindre plats i utbildningen under det senaste året/åren?

Det var en facklig tidning som skulle göra en artikel av de svar som de olika lärosätena gav. Upplägget var ju ganska givet. Man ville ha en enkel uppställning så det skulle gå att göra jämförande tabeller. Vissa lärosäten skulle få beröm och andra... inte.

Mitt problem med att hantera frågan illustreras med följande svar:

Hej

De fyra frågor som ställs väcker ännu fler frågor och kan svaras på flera sätt. Gör man en enkel sökning på Internet på ”konflikthantering” öppnar sig en mångfacetterad hantering och innehåll av termen. Detta är bara en indikation på svårigheten att svara enkelt och kortfattat. Inte desto mindre skall jag göra ett försök.

Om man söker efter en poänggivande kurs med rubriken ”konflikthantering” i någon form så finns inte detta som ett obligatorium för lärarstudenter vid Högskolan. Vi ger alltså inte poäng i ”värdegrund”, ”allmänmänskliga frågor”, ”ekologi”, ”IT”, ”konflikthantering” eller ”genusteori” utan i Pedagogiskt Arbete. Detta gör det lite problematiskt att identifiera enskilda perspektiv i traditionellt akademiska poäng utan analysen måste se och hantera 60p i pedagogiskt arbete. Vad vi vinner på detta menar vi är kontext och progression. Vad vi riskerar är att enskilda perspektiv på lärarens uppdrag kan bli otydliga. Inte desto mindre har vi valt att arbeta med sammanhang och progression framför små tydliga poängkurser.

Funderar man då vidare på vilket innehåll som kan ligga bakom termen så skulle jag svara att konflikthantering på förebyggande nivå finns som ett tydligt spår i det för lärarstudenterna obligatoriska innehållet i Pedagogiskt Arbete (AUO). Dels i bearbetningen av lärares ledarroll för pedagogisk verksamhet och den yrkesetiska dimensionen av detta. Vidare analyseras värdegrundsfrågor på olika nivåer som är direkt relaterade till konflikthantering. Det yrkesetiska perspektivet är ett av två centrala frågor som problematiserar pedagogiskt arbete C delkurs 1 (10p) i vår konstruktion av utbildningen. Så, det är starkt accentuerat i slutet av utbildningen men har påbörjats redan första terminen i form av bearbetning av värdegrundsanalys och introduktion av yrkesetik.

Omfattningen av innehåll som kan relateras till konflikthantering är som sagt problematiskt. Att urskilja den litteratur som återfinns i andra lärosätens poänggivande kurser vore alltför enkelt om vi tror på vinsten av att låta olika perspektiv möta och förstärka varandra och då integrera perspektiven i undervisningsuppdraget.

Om man accepterar ovanstående som ett rimligt sätt att bearbeta konflikthantering så skiljer sig inte detta åt mellan inriktningar eftersom detta är för alla lärarstudenter gemensamt innehåll.

Skulle jag våga göra en jämförelse mot tidigare så har detta större plats än tidigare så till vida att jämförelsen görs i det för lärarstudenter gemensamma kunskapsområdet.

Detta var antagligen inte alls det som frågeställaren ville höra eftersom den efterföljande artikeln inte problematiserade frågorna på det sätt som jag försökte ge uttryck för. Det blev lite konstigt... och svårt.
Varför då denna långa utvikning vad gäller "entreprenörskap"? Jo, för att jag har ofta märkt att efterlysningar av olika perspektiv i utbildningar/skola inte är grundade i en analys om

1. Vad betyder det? Vad är entreprenörskap? Vad menar vi med vad vi säger? Vad är det vi egentligen eftersträvar? Vilka kvaliteter är vi ute efter? Kanske de redan finns under andra termer? Den här punkten av analys är extremt viktig, i synnerhet då vi efterlyser sådant som kan betecknas som trendbegrepp eller begrepp som är värdeladdade på något sätt. Ju mer självklart och positivt begrepp det handlar om ju viktigare blir kravet på en kritisk analys.
2. På vilket sätt kan de eftersträvansbara egenskaper/kunskaper stimuleras och växa på bästa sätt. En kurs? Ett ämne? gästföreläsare eller en mer "otydlig" infärgning av hela utbildningen?
3. Vad skall "stryka på foten". Eller vad skall tonas ned till förmån för för det valda och varför?
4. Hur kan detta utvärderas?

Ja, jag bara spånar lite snabbt kring frågor som blir viktiga om man menar allvar med att konstrurea en utbildning som betyder något och som inte bara tillfredställer en opinion eller ett ytligt betraktande... Detta oavsett om det gäller entreprenörskap, HBT-frågor, genusfrågor, demokratifrågor, livskunskap (vad nu det är?!.. eller snarare inte är?)