Så här mitt i sommaren och ferietider formulerar
Göran Greider en svidande kritik mot de växande hierarkiska strukturer som
byggs bland lärare. Förstelärararreformen är naturligtvis ett utslag av detta
men också de årligt återkommande kriteriebaserade lönerevisionerna. (som
poliskåren i Västra Götaland nu
reagerar mot)
Det är inte bara djupt problematiskt ur mänskligt perspektiv
där man tar miste om vad som ytterst motiverar oss till att göra ett gott arbete.
Det är också kontraproduktivt ur ett organisatoriskt perspektiv. Det gynnar
helt enkelt inte kvalitetsutveckling. (se följande
länk)
Göran Greider har flera bra poänger och exempel. Det som
förvånar mig mest i denna fråga är att skolfolket spelar med i systemet och
jublar åt politikers smulor som kastas åt några få karriärsinriktade lärare och
ser inte det destruktiva för verksamheten. Vill lärare så gärna vara ”bäst i
klassen” så de går på vad som helst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar