Betyg och eller Bedömning

Med anledning av SD: inlägg i betygsfrågan publiceras följande artikel i lärarnas Nyheter

– Forskningen visar otvetydigt att betyg är en typ av bedömning som inte gynnar lärandet, särskilt inte när det gäller yngre barn, säger Christian Lundahl, bedömningsforskare vid Uppsala universitet, med anledning av Sverigedemokraternas (SD) motion om betyg från skolår 4.

Om det stämmer som det står i artikeln att SD baserar sin skolpolitik på "Partiet hämtar sina åsikter i betygsfrågan från den allmänna debatten och från medlemmar som arbetat i skolan." så är det ju jätteintressant. Undrar lite om fler partier gör det fast dom inte säger det så tydligt?
Länk till rapporten från Uppsala Universitet. Till alla som inte orkar hämta rapporten så kommer ett längre utdrag här:

3.5 Sammanfattning och slutsatser om feedback, betyg och lärande
Det finns en betydande mängd internationell forskning som pekar mot att betyg är en typ av bedömning som hämmar lärandet och som dessutom håller tillbaka duktiga och kreativa lärare i deras undervisning. Det är däremot svårt att finna forskning som tydligt visar att betyg i sig främjar lärandet.
Det finns knappast heller några belägg för att betyg behövs av det skälet att eleverna inte vet hur de ligger till. Snarare tyder mycket på att de flesta elever som riskerar att bli underkända är medvetna om detta.
Vi har argumenterat för att läraren har en mycket stor, sannolikt den största, betydelsen för elevernas resultat och kunskapsutveckling. Vi har också visat att feedback är ett effektivt pedagogiskt redskap för lärare att påverka elevers kunskapsutveckling, men att just betyg, enligt de evidensbaserade studier som finns, kan ha en avsevärd negativ effekt för lärandet. Feedback som främjar lärande bör vara frekvent och informationsrik; den bör ge eleven information om inlärningsuppgiften som sådan, om hur lärprocessen fortskridit och om möjliga metakognitiva strategier. Betyg innefattar endast indirekt detta.
Ett annat problem i sammanhanget är att de kunskaper samhället är i behov av i hög grad handlar om förmåga och vilja att lösa problem, att tolka komplicerade sammanhang och att kommunicera och ställa nya frågor. Vi visar att utvecklandet av just denna typ av kunskaper antagligen hämmas mest, relativt sett, av betygsättning.
Syftet med de reformer som regeringen nu planerar är att höja den svenska skolans standard. Mot denna bakgrund vore det det, ur ett vetenskapligt perspektiv, mer förnuftigt att i ett första skede satsa på fortbildning av lärares bedömnings-kompetens. Om denna kompetens blir avsevärt högre är det rimligt att anta att några av de kända negativa effekterna med betyg kan motverkas. Då skulle det om ett antal år kunna bli aktuellt att se över dagens betygssystem.