21 dec. 2008
En Julhälsning
En julhälsning från mig och min familj till er alla som hälsar på här. Jag har sett en del e-julhälsningar och den här tyckte jag faktiskt var riktigt kul. Mina söner godkände den också :) länk
13 dec. 2008
Om videokonferenser
Clas Ohlson är ett företag som har växt enormt de senaste åren. Företaget är spritt på ca 100 butiker i fyra länder. Att detta innebär en utmaning vad gäller företagsanda, internkommunikation och utbildning säger sig själv.
Jag har tidigare skrivit om den potentiella styrkan i e-kommunikation, eller videokommunikation, eller webkommunikation, eller... Ja, det finns många beteckningar för att kommunicera med ljud och bild över avstånd, så välj själv. Nu finns en intressant artikel om hur Clas Ohlsson tidigt började arbeta med detta. Läs den!
Kanske något att fundera på för regeringen när de tar ställning till SOU 2008:109 och VFU-frågan... Ja, jag vet att jag är lite tjatig med detta, men jag kan inte komma i från att jag tycker det är så dumt...
Jag har tidigare skrivit om den potentiella styrkan i e-kommunikation, eller videokommunikation, eller webkommunikation, eller... Ja, det finns många beteckningar för att kommunicera med ljud och bild över avstånd, så välj själv. Nu finns en intressant artikel om hur Clas Ohlsson tidigt började arbeta med detta. Läs den!
Om företag som Clas Ohlson ser möjligheterna att spara både tid och pengar (och miljön) genom nyttjandet av IKT-teknik med bibehållen kvalitet, så kanske fler kan göra det. Problemet är inte längre tekniskt, kruxet är att implementera användandet i organisationen, det har de tydligen lyckats med.Clas Ohlson-personalens resande har drastiskt minskat och videoanläggningarna – som varje butik förses med – nyttjas nu dagligen för möten mellan kontor och butiker samt butikerna sinsemellan.
Givetvis sparar det här mycket pengar, men bieffekten blir också att medarbetarna får bättre kontakt med varandra, att sammanhållningen ökar och att miljön påverkas mindre.Hur mycket Clas Ohlson tjänar ekonomiskt på videoanvändningen tycker Martin Ronnefalk är lite svårt att räkna ut exakt.– Men det har ju blivit extremt dyrt att resa nu. Så ska du ta ett par tre personer från, säg, Sverige till Finland, är du säkert uppe i runt 30 000 kronor. Lägg sedan till all förlorad arbetstid, taxi, måltider och sådant. Då får du snart lägga ut 100 000 kronor för ett enda möte, som du precis lika gärna kan göra via video.
Kanske något att fundera på för regeringen när de tar ställning till SOU 2008:109 och VFU-frågan... Ja, jag vet att jag är lite tjatig med detta, men jag kan inte komma i från att jag tycker det är så dumt...
9 dec. 2008
Virtuella besök
Med tanke på mitt tidigare inlägg och citatet:
- examinationen av de studerande under VFU måste tydliggöras och alla studerande garanteras besök av ansvarig examinator under sin VFUUndrans om virtuella besök besök räknas? Kanske som ett hologram... eller jag menar mer som i StarTrek, volymetriska bilder. Om Jag gör ett sådant besök under studentens VFU och kommunicerar med berörda. Är det okej? ;)
Etiketter:
hologram,
Lärarutbildning,
VFU,
volymetriska bilder
Ny (?) lärarutbildning
Efter Berlinresan så är det en del att hinna ikapp med. Bland annat så har ju Sigbritt Franke presenterat sin utredning om en Ny (?) lärarutbildning. Intressant nog så känns vid läsningen av rapporten min "gamla" examen från 80-talet helt plötsligt "modern". Jag har en äldre s.k. adjunktsexamen/ämneslärarexamen med behörighet till det som då kallades högstadiet och gymnasiet. Så, nu är man tillbaka på banan igen... :)
Vad som ytterligare slår mig är att det är ganska mycket detaljstyrande, som vanligt när det kommer till lärarutbildning. Bland annat vad gäller det som kallas VFU (äldre Praktik). Lärosätena har ju försökt på olika sätt integrera verksamhetsförlagd utbildning med högskoleförlagd för att motverka den gamla uppdelningen, praktiskt och mentalt, av praktik och teori. Som ett led i detta har flera lärosäten upphört med det av många, under "praktiken", fruktade besöket från lärarutbildningen och ersatt detta med utvecklingssamtal (IRL eller VRL) där vfu-lärare, hfu-lärare och student samtalat om studentens utveckling. Personligen tycker jag som deltagit i båda dessa former, att den senare har inneburit en kvalitetsförbättring. Men, nu läser jag att
För att inte tala om vilka konsekvenser detta kan/kommer att få för yrkesutbildningar som sker på distans/webbaserat. Ett sätt att INTE räkna med att kommunikation kan ske över webben med bibehållen kvalitet och därmed tillåta VFU på långt avstånd från lärosätet. Hur kan läararstudenter överhuvudtaget ges möjlighet till att läsa på annat lärosäte, ex. utomlands, annat än i delar av utbildningen som inte har VFU? Är inte detta ett pekpinneaktigt begränsande?
Jag suckar och blir lite deprimerad faktiskt.
Vad som ytterligare slår mig är att det är ganska mycket detaljstyrande, som vanligt när det kommer till lärarutbildning. Bland annat vad gäller det som kallas VFU (äldre Praktik). Lärosätena har ju försökt på olika sätt integrera verksamhetsförlagd utbildning med högskoleförlagd för att motverka den gamla uppdelningen, praktiskt och mentalt, av praktik och teori. Som ett led i detta har flera lärosäten upphört med det av många, under "praktiken", fruktade besöket från lärarutbildningen och ersatt detta med utvecklingssamtal (IRL eller VRL) där vfu-lärare, hfu-lärare och student samtalat om studentens utveckling. Personligen tycker jag som deltagit i båda dessa former, att den senare har inneburit en kvalitetsförbättring. Men, nu läser jag att
- examinationen av de studerande under VFU måste tydliggöras och alla studerande garanteras besök av ansvarig examinator under sin VFUHur skall detta förstås? Skiljer man nu ut VFU-delen ur den kurs studenten går, som ju har mål och examinationsformer för detta, till ett särskilt moment med andra mål och examinationsformer? Bidrar man inte då till att återigen införa den gamla uppdelningen mellan praktik och teori?
För att inte tala om vilka konsekvenser detta kan/kommer att få för yrkesutbildningar som sker på distans/webbaserat. Ett sätt att INTE räkna med att kommunikation kan ske över webben med bibehållen kvalitet och därmed tillåta VFU på långt avstånd från lärosätet. Hur kan läararstudenter överhuvudtaget ges möjlighet till att läsa på annat lärosäte, ex. utomlands, annat än i delar av utbildningen som inte har VFU? Är inte detta ett pekpinneaktigt begränsande?
Jag suckar och blir lite deprimerad faktiskt.
8 dec. 2008
Hemkommen från Online Educa Berlin.
Det har varit många intryck och jag vill gärna hålla på dom ett tag, det tar lite tid att smälta en så stor konferens.
En sak vill jag i alla fall gärna berätta om . Jag valde att gå på Prof. Gilly Salmon, (University of Leicester) och ämnet var: Creating Universities of the Future.
Hon delade in oss i sex grupper och grupperna fick en fråga var att diskutera. Min grupp fick frågan
Då tog han, Jan Philips Schmidt från Sydafrika (Western Cape)till orda. Han menade att om vi betänker att jordens ledare av idag (nästan) alla är utbildade vid eminenta lärosäten. Skickliga i ämnen och kompetenser, men ändå är det den ledargeneration som bäddat för de ekologiska och ekonomiska problem vi har att lösa. För att inte tala om krig och fattigdom. Vad vi bör fokusera på våra lärosäten är att bli bättre på karaktärsdaning, menade Jan Philips. Mer av karaktär och kollektiv medvetenhet, eller som han uttryckte det? Good for the community, rather than for the individual. Lärosätena bör gå i bräschen för detta med öppenhet och frikostighet, i ett bildningspatos till gagn för mänskligheten, snarare än att skydda sina upptäckter och kvalitativa undervisning bakom lösenord och höga avgifter?
Vi gapade och när vi funnit oss inför dessa stora ord sa vi att detta blir gruppens redovisning. Thank you Jan Phillips for putting us back on track :)
Men, jag är inte säker på att detta var vad seminarieledaren hade tänkt sig, på en konferens om e-learning?
En sak vill jag i alla fall gärna berätta om . Jag valde att gå på Prof. Gilly Salmon, (University of Leicester) och ämnet var: Creating Universities of the Future.
Hon delade in oss i sex grupper och grupperna fick en fråga var att diskutera. Min grupp fick frågan
How can we educate now, those who will solve the global problems of the future?Vi kastade oss över frågan och det blev lite fäktning om vad och vilka kompetenser som var viktiga. En senkommen gruppmedlem satt tyst och lyssnade ända tills tiden höll på att rinna oss ur händerna, vi skulle ju redovisa vad vi kommit fram till, och det hade vi inte...
Då tog han, Jan Philips Schmidt från Sydafrika (Western Cape)till orda. Han menade att om vi betänker att jordens ledare av idag (nästan) alla är utbildade vid eminenta lärosäten. Skickliga i ämnen och kompetenser, men ändå är det den ledargeneration som bäddat för de ekologiska och ekonomiska problem vi har att lösa. För att inte tala om krig och fattigdom. Vad vi bör fokusera på våra lärosäten är att bli bättre på karaktärsdaning, menade Jan Philips. Mer av karaktär och kollektiv medvetenhet, eller som han uttryckte det? Good for the community, rather than for the individual. Lärosätena bör gå i bräschen för detta med öppenhet och frikostighet, i ett bildningspatos till gagn för mänskligheten, snarare än att skydda sina upptäckter och kvalitativa undervisning bakom lösenord och höga avgifter?
Vi gapade och när vi funnit oss inför dessa stora ord sa vi att detta blir gruppens redovisning. Thank you Jan Phillips for putting us back on track :)
Men, jag är inte säker på att detta var vad seminarieledaren hade tänkt sig, på en konferens om e-learning?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)