22 feb. 2010

Pedagog - Lärare?

Jag har ofta funderat på hur det kommer sig att man blir pedagog i skolsammanhang när man har tagit en lärarexamen. Det vore väl rimligt att yrkesbenämningen följer examensordningen? I lärarutbildningen förekommer en relativt begränsad omfattning av studier i ämnet pedagogik. Ämnet pedagogik är en hjälpvetenskap bland andra för att ge lärarstudenten kompetens i undervisning. Benämningen på detta utbildningsområde är i examensordningen "allmänt utbildningsområde. Varför har begreppet pedagog ersatt examensordningens yrkesbenämning lärare?
Jag har mina teorier men är tacksam för hjälp i denna fråga.

PEDAGOG

© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT: [P521][tryckt år 1952]

pe¹dagå⁴g l. ped¹- (- -óg DALIN; rimmnnde med fog ANDERSSON Amér 17 (1918); jfr BERGROTH FinlSv. 46 (1916)), m. || ig.; best. -en; pl. -er.
ANMÄRKNING: Anm. Förr användes av. den lat formen pedagogus, äv. med latinsk böjning. ConsEcclAboP 439 (1660: till pædagogum; i bet. 2). RUNEMARK SthmVägv. 2 (1789; i bet. 2).
( ped- 1792 osv. päd- (pæd-, paed-) 1674–1874)
[jfr t. pädagog(e), ä. t. pædagogus, eng. pedagogue, fr. pédagogue; av lat. pæda­gogus, av gr. παιδαγωγογϱ-τς, av παῖς (gen. παιδός barn (i avljudsförh. till lat. puer barn. gosse;

jfr PUERIL), vartill äv. παιδεύω, uppfostrar, under­visar jfr PEDANT), o. παιδεία, uppfostran, un­dervisning (jfr ENCYKLOPEDI), o. ἀγωγός, ledande, ledare (se DEMAGOG, MYSTAGOG).

Jfr PEDAGO- GARK, PEDAGOGI, PEDAGOGIK, PEDAGOGISK, PEDE- RAST, PEDEUTIK, PEDIATRI, PEDO- m. fl.]


[1]

1) om antika förh.: person (vanl. slav) som hade upp­sikt över (o. undervisade) barnen (gossarna) i ett hem o. ledsagade dem till o. från skolan o. d., barnledare; i fråga om förh. under medel­tiden o. början av nya tiden: skolgosse l. stu­dent som handledde o. undervisade barnen (gossarna) i ett hem (Inot fritt vivre l. lön) l. som biträdde vid elementarundervisningen i en skola.
NORRMANN Eschenbg 2: 312 (1818; hos ro­marna).
SvUppslB (1934).
[2]

2) (förr) om lärare vid vissa lägre läroanstalter; särsk.: lärare vid o. föreståndare för enklassig pedagogi.
VDAkt. 1674, nr 92.
NF 12: 931 (1888; vid enklassig peda­gogi).
Uppl. 2: 661 (1908; om ä. förh.). jfr SOCKEN- PEDAGOG.
[3]

3) allmännare: person som ägnar sig åt uppfostran o. undervisning; undervisare; skolman; lärare l. lärarinna; särsk. med tanke på sättet att meddela undervisning (o. upp­fostran); särsk. pregnant, om skicklig l. fram­stående undervisare; äv.: person som har (teoretiska) insikter i pedagogik. Hans kun­skaper äro ganska begränsade, men han är (god) pedagog. DA 1793, nr 172, s. l. En verklig teo­ retisk pedagog, som med rätta kan kallas den förste tyske skriftställare på detta område.
BERG­QVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 30 (1898; om K. Bit­schin).
Vilken ömklig oförmåga hos pedagogerna att inordna puberteten i kulturarbetet! SIWERTZ JoDr. 35 (1928). jfr MUSIK-, PIANO-, SPRÅK-, SÅNG- PEDAGOG m. fl

3 kommentarer:

charlotta sa...

Tankeväckande!

Jan Lenander sa...

Jag tror att definition av pedagog som en yrkesroll relaterad till en utbildning i pedagogik blir för smal. I och för sig pratar man ju om en fysiker i motsats till de som läst fysik på väg till att bli ingenjör, lärare etc. Det hade varit intressant med din smalare definition och en lärare bör förstås inte ha något behov av att också kalla sig pedagog bara för att det är del av kompetensen men användning av uttrycket som del talpedagog, fritidspedagog etc. gör det nog svårt att vara helt stringent.

Ulf O G sa...

Jag inser problemet med att vara begreppsfundamentalist, i synnerhet när de väcker så mycket känslor då vi associerar olika till olika begrepp. Personligen tycker jag bara att examensordningens benämning borde vara huvudspåret i språkandet av min funktion och anställning som - just lärare. Sedan Har Mats en poäng i att VAD man sedan anställs som kan vara mer dunkelt…
Men nog trampar vi på värdeminerad mark :)