Satsning på webb-tv skapar dialog om pedagogik

En intressant resurs och bra initiativ för högskolepedagogik från Centrum för universitetslärarutbildning på Stockholms universitet. Jag har sett två filmer och de är välgjorda och intresseväckande. I skrivande stund finns nio filmer tillgängliga med intressanta perspektiv på undervisning.
Hittills har Pedagogeeks tagit upp:

• Återkoppling till studenter
• Akademiskt lärarskap
• Akademisk litteracitet
• Kursvärdering
• Flipped Classroom
• Handledning
• Studentcentrerat lärande
• Internationalisation (Engelska)
• Pedagogiskt förändringsarbete 

Du hittar mer information här http://www.su.se/ceul/resurser/webbtv där länk till Filmerna finns.

Mycket nöje och ha det så intressant!

Formativ bedömning

Talet om formativ bedömning är antagligen intressant för alla skolmänniskor. Det är sedan flera år en växande diskurs i pedagogiska sammanhang. Det signalerar progressiv undervisning att man skiljer på summativ och formativ bedömning. Ett otal stöddokument och böcker har publicerats i ämnet och skolor inför olika system som skall underlätta för lärare. Skolverket har gett ut material och digitala verktyg produceras och säljs. Det är i och för sig inte så förvånande med tanke på skolans alltmer ökade fokus på mätande, bedömning, betyg. Det är till och med så att jag har hört lärare säga att deras viktigaste uppgift är att bedöma och betygsätta elever… (rysning).

I sammanhanget kan det vara intressant att ta del av vetenskapsrådets delrapport från SKOLFORSK-projektet, FORMATIV BEDÖMNING PÅ2000-TALET – en översikt av svensk och internationell forskning. 2015

Det är en informativ överblick och i sammanfattningen riktas några allvarliga uppmaningar och påpekanden, jag citerar:

Forskare tycks överens om att klassrumsimplementering av formativa praktiker behöver stödjas av processer där professionellt lärande ges utrymme, men i realiteten saknas ofta sådana processer. Man har kunnat se att avsaknaden av kollegialt lärande bland lärare och skolledare många gånger innebär att pseudo-formativa praktiker utvecklas, där förståelsen av formativ bedömning tenderar att bli instrumentell och kopplad till ett mer rituellt arbete med ett generellt metodpaket. Vi har också sett att IKT-relaterade verktyg för formativ bedömning är på stark frammarsch. Då formativ bedömning betraktas som resurskrävande ur lärarsynpunkt anses IKT-verktygen vara ett sätt att effektivisera undervisningen. Påtagligt i vissa av dessa studier är att man tenderar att betrakta datorn/den mobila enheten som en egen aktör, som är den som analyserar elevens ”lärande” (svar på frågor) och ger feedback. Som följd av detta förutspår vi att frågor som blir viktiga att studera framöver exempelvis gäller vilken typ av feedback som kan ges av datorer, och med vilken kvalitet den kan ges. Konsekvensen av digitala prov och digital feedback för lärares professionalism blir naturligtvis en annan viktig fråga, då formativ bedömning ska tjäna syftet att utveckla inte bara eleven, utan även lärarens förståelse av hur undervisningsprocesser kan anpassas för att möta elevers behov. En tredje intressant fråga, kopplad till den förra, är naturligtvis också vem som utvecklar de program som används i detta syfte…

…Metastudier som uttalar sig om generella effekter av formativ bedömning problematiseras, bland annat för att paraplytermen formativ bedömning innefattar så många och disparata företeelser att det är närmast omöjligt att uttala sig om en samlad effekt…

…Vår översikt visar också att en påtagligt låg andel studier tar elevernas perspektiv, och vi vet därför mycket lite om hur de upplever och påverkas av olika arbetsmetoder som klassas som formativ bedömning.

Jag tror att det är en god strategi att ägna denna rapport någon studiedag innan man investerar i modeller, IKT system och handböcker av olika slag. Inte för att detta inte behövs utan för att det är viktigt vad man väljer.

Trender inom utbildningsteknologin

I den läsvärda bloggen hackeducation.com har Audrey Watters  publicerat sin årliga trendspaning. Titeln är The Top Ed-Tech Trends (Aren't 'Tech') och rubriken indikerar det som är utmärkande för Audrey, som jag läser henne, en kritisk samhällsanalys över edtech som inte fokuserar på vad som är nästa stora grej inom området. Texten är viktigare än så. Jag uppmanar till läsning av hela texten men kan inte motstå att citera avslutningen

Platforms are not substitutes for community. They are not substitutes for collective political action. We should resist the platforming of education, I’d argue. We should resist because of the repercussions for labor – the labor of teaching, the labor of learning. We should resist because of the repercussions for institutions, for the law, for democracy.