Mathematics in Movies

Jag letade efter en speciell film om matematik när jag ramlade över "Mathematics in Movies". Jag fastnade en bra stund och skänkte Oliver Knill en tacksam tanke för detta. Vilka entusiaster det finns som lägger ut saker på nätet så här. Man letar efter något och så hittar man något man inte väntade sig - något bättre. Detta skulle kunna tolkas som ett inlägg mot alla de system av färdiga länksamlingar som finns lite överallt. Men gör inte det. Jag har glädje av dem också.

Professor Sebastian Thrun lämnar Stanford

Bloggarna går varma  i världen inför nyheten att Sebastian Thrun lämnar Stanford. Han var ansvarig för Stanfords nätkurs i AI som lockade 160 000 studenter. Detta förändrade hans syn på lärande och utbildningspolitiken.

Thrun was eloquent on the subject of how he realized that he had been running “weeder” classes, designed to be tough and make students fail and make himself, the professor, look good. Going forwards, he said, he wanted to learn from Khan Academy and build courses designed to make as many students as possible succeed — by revisiting classes and tests as many times as necessary until they really master the material. And I loved as well his story of the physical class at Stanford, which dwindled from 200 students to 30 students because the online course was more intimate and better at teaching than the real-world course on which it was based.

 Nu startar han eget om jag förstår allt rätt. Udacity!

 http://blogs.reuters.com/felix-salmon/2012/01/23/udacity-and-the-future-of-online-universities/

Hack Education

Elearnspace

udacity.com

10 000 kronor mer i månaden...

Kroksmarks funderingar kring läraryrket och skolan 2031 - Läs mera!

2031 har lärarna återerövrat forna tiders status, lärarna utgör en intellektuell maktfaktor i samhället med stort inflytande på kunskapssamhällets grunder, förvaltning och utveckling. Dessutom har lärarna 2031 hög lön i en jämförelse med andra akademiskt utbildade grupper och att rekryteringen till lärarutbildningen inte längre umgås med ett enda problem (annat än det viktiga och korrekta urvalet).

Är det så orimligt?

Läst på Facebook...

Idag läste jag på facebook

Mitt hjärta gråter av avund: Min lillasyster har fått ett handskrivet kärleksbrev av sin pojkvän, jag vill också ha ett kärleksbrev på posten!!

 Detta inlägg följes snabbt upp av en massa "gillanden"... naturligtvis. Notera betoningen handskrivet. En kommunikationsform som idag får en alldeles egen lyster och väcker andra känslor hos den unga generationen än vad jag riktigt kan förstå. Är det ett tecken på en renässans för Posten? Please mr Postman tolkad av Amanda Fondell kan vara ett tecken i tiden?