Bertil Törestad
Tomas Kroksmark
Ämnet är Lärarforskning och hur den bör/skall/kan bedrivas. En vandring in i vetenskapsteorins marker alltså. Hoppas att det inte urartar till personlig pajkastning utan fortsätter lika intressant som det började.
SO-rummet är en gratis digital lärresurs och en länkportal för skolans samhällsorienterade (SO) ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.Webbsidan drivs av Robert de Vries som är utbildad gymnasielärare inom historia, religionskunskap och samhällskunskap med många års erfarenhet som SO-lärare i Göteborg.
Ett långt citat men... jag kunde inte klippa av någonstans. Intressant term "Knowledge-able". För den nyfikne finns stora möjligheter nu, som alltid."We have to recognize in our society that the new media we see in our environment are not just new means of communication, not just tools," he told attendees at the Campus Technology 2011 conference in July. "Media change what can be said, how it can be said, who can say it, who can hear it, and what messages will count as information and knowledge."
Wesch compared the need to "re-inspire curiosity and imagination" in students with bridging the digital divide.
"We've talked for years about the digital divide and how, if you're on the wrong side of that technology access gap, you get left behind," he said. "I think there's the potential now for a kind of curiosity gap. Consider how much further ahead a curious student will be, compared with a student who lacks curiosity, in an environment in which he or she can reach out and grab new knowledge anytime, anywhere on all kinds of devices. If you're a curious person, you'll learn and grow; if you're not, you could just drift along while others race ahead."
Wesch is also likely to talk with FETC attendees about teaching students to become "knowledge-able," his term for the ability to find, sort, analyze, criticize, and ultimately create new information and knowledge.
"It's just not enough anymore to know a bunch of stuff," he said.
Läs hela artikeln som är skriven av Viveca Brozin Bohman här.Fler betygssteg kan egentligen bara motiveras utifrån att det ska vara en finare gradering när det är fråga om urval, anser han.
– Men det behöver vi inte eftersom det inte finns några tecken på att urvalsfunktionen inte skulle fungera med de nivåer som hittills har gällt.
Att det blir rättvisare med fler steg betecknar han som närmast en vulgäruppfattning av att det blir bättre och lättare att sätta betyg, vilket saknar vetenskaplig grund. I stället vittnar flera studier om att ju fler betygssteg, desto svårare är det för läraren att placera in elever på olika nivåer.
Dessutom finns det rätt så tydliga kopplingar, enligt Anders Jönsson, mellan att ju fler steg man har, desto mindre kreativ blir undervisningen. Läraren måste då hela tiden vakta på att hon eller han utifrån sin undervisning kan få ut olika steg. I det ser han en av de stora fallgroparna med den nya betygsskalan.
– Man riskerar att siktet ställs in på mätning av mindre viktiga saker för att få till stånd en differentiering. Det blir mycket lättare att ge eleverna ett skriftligt prov med poänggränser, som ger en genväg till sortering, än att ge dem en processuppgift, som inte alls har en tydlig avgränsning. Sådana kreativa uppgifter gör det svårare att sätta betyg och då riskerar man att läraren undviker dem.
Project Gutenberg är ett ideellt projekt att göra böcker med utgången upphovsrätt fritt tillgängliga på Internet. Det grundades av Michael Hart som redan år 1971 kom på idén att det vore bra om en stor del av all välkänd och viktigt text som finns kunde bli tillgängligt fritt till alla i hela världen. Projektet är uppkallat efter "boktryckarkonstens fader" Johannes Gutenberg.
En svensk efterföljare, Projekt Runeberg, riktar in sig på nordisk litteratur och en japansk dito, Aozora Bunko på japansk litteratur.