”Assessment is the bridge between teaching and learning”

”Assessment is the bridge between teaching and learning” – Dylan Wiliam

Tips!
En Mooc-kurs om betyg och bedömning.  Jag är nyfiken på så många sätt. Hur har kursen konstruerats i det s.k. mooc-konceptet?
Innehållet?
...och naturligtvis är jag extra nyfiken på den för att det är Christian Lundahl som är ansvarig.
Anmälan görs här https://www.llw.se/index.php
Jag har anmält mig :)

Den eviga frågan om betyg

När forskning inte säger vad man vill. Vad gör man då?
Detta blir den intressanta frågan att följa när aliansen skall fortsätta hantera förslaget om tidigare betyg i skolan. Hur få gehör för ett förslag som har mött så kompakt kritik.
Svd har idag en artikel som presenterar den rapport som Björklund själv tydligen beställt. Rapporten sågar förslaget om tidigare betyg och ... hur gör man då?
I sanning ett intressant dilemma.
Rapporten kan laddas ner i pdf-format från vetenskapsrådets hemsida HÄR

Betyg och nationella prov

Sara Bruun skriver i Skolvärlden om vådan att bedöma nationella prov i engelska. Hon lyckas verkligen illustrera hur knepigt och tokigt det blivit. Men vem kunde aaana detta. Det skulle ju bli så mycket bättre med fler betygssteg och tydligare kriterier. Jojo...
Det är orimligt att lärare tvingas lägga tid på denna idioti!

Betygsdebatten tar fart igen!?

Mikael Strömberg skriver intressant om betygsfrågan i Aftonbladet

de senaste 20 årens forskning om bedömning i skolan

Snabbkurs för Tomas Tobé och andra som inte hunnit sätta sig in i de senaste 20 årens forskning om bedömning i skolan

Postat den 21 februari, 2013 av Christian Lundahl

Återkoppling - formativ bedömning

Råd från Christian Lundahl om Återkoppling som för lärandet framåt 

Björklunds skolpolitik

Jag fick ett tips (Tack Josefin)
En kommentar från min sida är att jag saknade  forskare som Christian Lundahl och Anders Jönsson eftersom en del av programmet handlade om den eviga betygsfrågan. Jag tror att de, eller någon av dem hade kunnat skärpa samtalet i frågan då den ingår i deras forskningsfält. Nu blev det lite svepande formuleringar i frågan trots professorers närvaro. Vilket bara visar en sak... trots hög akademisk titel så är man inte expert i alla sakfrågor, ens inom sitt eget ämnesområde.
Ändå ett mycket intressant program. En bra idé och Lars Adaktusson gör  ett strålande jobb.

På agendan - Björklunds skolpolitik

Politiken möter vetenskapen under ledning av Lars Adaktusson i ett program om skola och utbildning. Är ordning och reda, läxor och disciplin vägen till en svensk skola i världsklass? Utbildningsminister Jan Björklund gästar studion och panelen består av Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet, Peter Gärdenfors, professor vid Lunds universitet och Mats Ekholm, professor emeritus vid Karlstads universitet.

Producerat av Svenska Filmbolaget 2011

Mera om betyg

Pedagogiska magasinet har temanummer om betyg och det är flera spännande artiklar.
Jag måste bara göra ett längre citat av Anders Jönsson, forskare i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola

Fler betygssteg kan egentligen bara motiveras utifrån att det ska vara en finare gradering när det är fråga om urval, anser han.

– Men det behöver vi inte eftersom det inte finns några tecken på att urvalsfunktionen inte skulle fungera med de nivåer som hittills har gällt.

Att det blir rättvisare med fler steg betecknar han som närmast en vulgäruppfattning av att det blir bättre och lättare att sätta betyg, vilket saknar vetenskaplig grund. I stället vittnar flera studier om att ju fler betygssteg, desto svårare är det för läraren att placera in elever på olika nivåer.

Dessutom finns det rätt så tydliga kopplingar, enligt Anders Jönsson, mellan att ju fler steg man har, desto mindre kreativ blir undervisningen. Läraren måste då hela tiden vakta på att hon eller han utifrån sin undervisning kan få ut olika steg. I det ser han en av de stora fallgroparna med den nya betygsskalan.

– Man riskerar att siktet ställs in på mätning av mindre viktiga saker för att få till stånd en differentiering. Det blir mycket lättare att ge eleverna ett skriftligt prov med poänggränser, som ger en genväg till sortering, än att ge dem en processuppgift, som inte alls har en tydlig avgränsning. Sådana kreativa uppgifter gör det svårare att sätta betyg och då riskerar man att läraren undviker dem.

Läs hela artikeln som är skriven av Viveca Brozin Bohman här.

Christian Lundahl som är docent i pedagogik och lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet ger också en allmänbildande överblick om "Den svenska bedömningskulturens framväxt"

Appropå tidigare inlägg om VG-frågor...

Jag skrev tidigare en fundering kring mina elevers önskan om att få ett exempel på en VG-fråga...
Hur blir det med det nya betygssystemet i höst för denna vana att gradera frågor istället för svar?
Det måste bli knepigt att formulera A, B, C, D och E frågor...

Vad är en VG-fråga?

Jag har bara en kort fundering kring betygstänk och hur det påverkar oss i skolan.
Mina (nya) gymnasieelever skulle ha ett prov och frågade mig om jag kunde ge ett exempel på en VG-fråga.
Lite provokativt frågade jag vad de menade. Det uppstod en stunds förvirring tills jag hävdade att det är väl svaret som eventuellt kan graderas i olika kvalitetsnivåer. Frågan i sig bör, och kan, rymma olika kvalitativa nivåer om det är så att jag måste gradera varje svar - vilket jag inte måste...
Förvirringen blev inte mindre för mina elever men jag vägrade ändå att ge något exempel på vad de kallade för VG-frågor. Var kommer alla tokiga idéer ifrån i skolan?

Betyg och eller Bedömning

Med anledning av SD: inlägg i betygsfrågan publiceras följande artikel i lärarnas Nyheter

– Forskningen visar otvetydigt att betyg är en typ av bedömning som inte gynnar lärandet, särskilt inte när det gäller yngre barn, säger Christian Lundahl, bedömningsforskare vid Uppsala universitet, med anledning av Sverigedemokraternas (SD) motion om betyg från skolår 4.

Om det stämmer som det står i artikeln att SD baserar sin skolpolitik på "Partiet hämtar sina åsikter i betygsfrågan från den allmänna debatten och från medlemmar som arbetat i skolan." så är det ju jätteintressant. Undrar lite om fler partier gör det fast dom inte säger det så tydligt?
Länk till rapporten från Uppsala Universitet. Till alla som inte orkar hämta rapporten så kommer ett längre utdrag här:

3.5 Sammanfattning och slutsatser om feedback, betyg och lärande
Det finns en betydande mängd internationell forskning som pekar mot att betyg är en typ av bedömning som hämmar lärandet och som dessutom håller tillbaka duktiga och kreativa lärare i deras undervisning. Det är däremot svårt att finna forskning som tydligt visar att betyg i sig främjar lärandet.
Det finns knappast heller några belägg för att betyg behövs av det skälet att eleverna inte vet hur de ligger till. Snarare tyder mycket på att de flesta elever som riskerar att bli underkända är medvetna om detta.
Vi har argumenterat för att läraren har en mycket stor, sannolikt den största, betydelsen för elevernas resultat och kunskapsutveckling. Vi har också visat att feedback är ett effektivt pedagogiskt redskap för lärare att påverka elevers kunskapsutveckling, men att just betyg, enligt de evidensbaserade studier som finns, kan ha en avsevärd negativ effekt för lärandet. Feedback som främjar lärande bör vara frekvent och informationsrik; den bör ge eleven information om inlärningsuppgiften som sådan, om hur lärprocessen fortskridit och om möjliga metakognitiva strategier. Betyg innefattar endast indirekt detta.
Ett annat problem i sammanhanget är att de kunskaper samhället är i behov av i hög grad handlar om förmåga och vilja att lösa problem, att tolka komplicerade sammanhang och att kommunicera och ställa nya frågor. Vi visar att utvecklandet av just denna typ av kunskaper antagligen hämmas mest, relativt sett, av betygsättning.
Syftet med de reformer som regeringen nu planerar är att höja den svenska skolans standard. Mot denna bakgrund vore det det, ur ett vetenskapligt perspektiv, mer förnuftigt att i ett första skede satsa på fortbildning av lärares bedömnings-kompetens. Om denna kompetens blir avsevärt högre är det rimligt att anta att några av de kända negativa effekterna med betyg kan motverkas. Då skulle det om ett antal år kunna bli aktuellt att se över dagens betygssystem.

Från Washington Post

Kommer detta att påverka det svenska bonussystemet i skolan?
Från Washington Post
1) Teacher merit pay fails test
A study released Tuesday found that offering teachers annual bonuses of up to $15,000 had no effect on student test scores - a result likely to inflame debate about performance pay programs sprouting in D.C. schools and many others nationwide. The study suggests that teachers already were working so hard that the lure of extra money failed to induce them to intensify their effort or change methods of instruction. The experiment, in Nashville public schools, calls into question a key aspect of market-driven initiatives to improve schools that have become the vogue in some education circles. "Pay reform is often thought to be a magic bullet," said Matthew Springer, a Vanderbilt University education professor who led the study. "That doesn't appear to be the case here. We need to develop more thoughtful and comprehensive ways of thinking about compensation. But at the same time, we're not even sure whether incentive pay is an effective strategy for improving the system itself."
» Read full article

Forskning om Betyg

Hämmas min kreativitet av att behöva sätta betyg? - jo, så är det nog.
Idag diskuteras betygens effekter i UNT. En av de forskarna som kommer till tals är Christian Lundahl vars avhandling jag länkat till tidigare. UNT diskuterar alltså det remissvar som forskarna Ulla Riis, Henrik Román och Christian Lundahl lämnar till regeringens betygsförslag. Ingressen till artikeln lyder

Betyg hämmar lärandet och håller tillbaka duktiga lärares kreativitet. Det visar internationell forskning, enligt tre pedagogikforskare vid Uppsala universitet.

Vetenskapsrådet har också nyligen släppt en en rapport inom utbildningsvetenskap

Rapporten presenterar och diskuterar aktuell svensk forskning om bedömning och ger en bred överblick inom fältet. Rapporten har tagits fram av docent Eva Forsberg, Uppsala universitet och fil dr Viveca Lindberg, Stockholms universitet. Den ser jag fram emot att ta del av. rapporten går att ladda ned som pdf.

Betygsfrågan nyanserad

I gårdagens DN-Debatt skriver Christian Lundahl och Anders Jönsson ett inlägg i betygsfrågan. Många har redan nämnt detta i läsvärda bloggar och eftersom jag tidigare har skrivit om betyg så vill jag bara uppmärksamma att två forskare nu får ta till orda i DN. Detta är välkommet.
Christian Lundahl disputerade i ämnet "Viljan att veta vad andra vet:Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola" år 2006 och jag har sneglat i den då och då. Den finns att ladda ned i pdf-format här.
Anders Jönsson har tidigare kommenterat betygsfrågan i media och disputerade 2008 i ämnet "Educative assessment for/of teacher competency. A study of assessment and learning in the "Interactive examination" for student teachers." Även Anders avhandling går att ladda ned i pdf-format här.
De båda forskarna menar att regeringens båda utredningar fuskar i betygsfrågan. För det första förmår man inte tydliggöra relationen mellan betyg och bedömning och för det andra menar dom att

det finns gott om empiri som kan belysa när (om alls) betyg bör införas samt vilka de pedagogiska konsekvenserna kan tänkas bli. Problemet är att det inte finns så mycket forskning i Sverige som explicit handlar om ”betyg”. De utredande departementstjänstemännen har därför rätt när de skriver att det finns få studier om betyg och dess effekter på elevernas resultat. Men däremot finns tusentals vetenskapliga artiklar om feedback, assessement och grading, vilka är de vetenskapliga termerna för betyg och bedömning. I dessa artiklar redovisas mängder med evidensbaserad forskning. Denna forskning visar bland annat att såväl frekvensen som utformningen av feedback är avgörande för effekten på elevernas lärande.

Om man är intresserad av frågan borde ju en läsning av denna forskning vara ett måste. Fast, alla bryr sig ju inte riktigt tillräckligt mycket för att förkovra sig och tänka lite till. En del har redan "tänkt klart" som Claes Eriksson sjunger... titta bara på en av de 258 kommentarer som följer artikeln...

Det behövs inga utredningar för att avgöra betygsfrågan. Titta bara på resten av världen, där har man betyg, ifrån årskurs i de flesta länder. Ingen bryr sig om vad några pedagoger skolade under flumvänsterns storhetstid tycker. Finns det någon som faktiskt orkat läsa skiten? Student 09, 23:21, 26 maj 2010

Inlägget är ju faktiskt lite roligt om man beaktar argumentationen :) Ingen jämförelse i övrigt, jag ville bara länka till detta underbara youtubeklipp

del 2

Så kom då del 2. Bered er på en stunds läsande om ni föjer P O Ågrens länkar..

Tema betyg fortsätter...

Just nu ser jag en mängd goda inlägg om problematiken i betygssättande. P.O. Ågren från Umeå skriver om dilemmat med betygskriterier och inleder ämnet intressant. Han inbjuder till dialog i artikeln som heter Att skriva betygskriterier, del 1 och lovar en del 2 inom kort. Jag ser fram mot del 2.

Om betyg, igen.

Jag återkommer i ämnet betyg och bedömning eftersom jag fick tipset att läsa Tomas Kroksmarks blogg. Bra tips skall föras vidare, tack Tysta Tankar! Kroksmark har skrivit en text som jag kommer att återvända till fler gånger. Det är en allvarlig kritik mot själva betygskonstruktionen i ungdomsskolan.
Texten skrevs år 2006 men har tydligen inte berört Björklund då propositionen från 2008 egentligen förvärrar den problematik som Kroksmark lyfter fram.
Knepigt att sätta målrelaterade betyg utan mål...

Mer betygsfunderingar

Idag läste jag om Stavros Louca som tydligen är en enastående mattelärare. Jag googlade lite och blev glad över vad jag läste. Den utmaning han nu ställs inför är att "Göra sämsta klassen bäst" (knepig formulering förresten) samtidigt görs det en film om detta. Eller snarare, det är en filmidé från början. Riktigt spännande och se hur det går men mina funderingar går vidare kring betygsaspekter av detta.

Ganska ofta debatteras det om betyg och rättvisa, vilket naturligtvis är två helt oförenliga begrepp, men utan att fördjupa mig i den diskussionen kan jag inte låta bli att utbrista; varför kan inte alla elever få en sådan lärare?! Det är ju orättvist (!) :) om betygen i skolan skall vara beroende på om man har tur att få en kunnig och engagerad lärare. Allt tal om tidigare betyg, fler betygssteg m.m. bleknar i Stavros egen devis:

Jag brukar säga att eleverna i första hand inte är här för betygens skull, utan för att lära sig för framtiden.

Min uppgift som lärare är att förmedla att matte är roligt, intressant – och mycket lättare än språk. Vilket gagnar just invandrarbarn. Det han utgår ifrån är inga hokus-pokus-knep. Mer från en sann glädje.
– Kan jag förmedla den kärlek som jag själv känner till matte blir ämnet lättare att förstå.

Vill inte alla lärare att deras ämnen ska framstå som lätta?
Ska vi återgå till sannolikhetsteorin ser Stavros Louca inget uppenbart samband:
– Ibland tror jag det är tvärtom, många lärare sätter en ära i att deras ämnen betraktas som svåra. Det ger dem själva en högre status.

Nu kan man med att klippa ihop citat på det sättet jag gjort ovan förleda läsaren till att tro att Stavros Louca skulle hålla med mig om detta blogginlägg. Det vet jag naturligtvis ingenting om utan jag har högst självsvåldigt använt citat för eget funderande. Bara en källkritisk randanmärkning.

Om Betyg

”You can’t fatten a pig by weighing it a lot”

Jag undrar ofta om de som förespråkar många betygssteg är medvetna om skillnaden i relativa och målrelaterade betyg? Om vi pratar om relativa betyg, det vill säga att jämförelse görs med alla andra i riket i en så kallad normalfördelningskurva, så kan vi ha hur många steg som helst i betygsskalan. Nu lämnade Sverige denna betygsidé på 90-talet och införde målrelaterade betyg och kurserna skulle ha tydligt formulerade mål. Betygen skall då ange om du nått målen för kursen. Här uppstår problem med flera betygssteg. Om du skall ha flera betygsnivåer på hur väl du uppnått kursens mål så måste de uppnådda kunskapskvalitéerna formuleras i tydliga kriterier för varje nivå. Ju fler betygssteg, ju fler kriterier. Alla som arbetat med att formulera sådana vet att det är rätt knepigt om man inte skall förfalla till rena fånigheterna i petimeterdetaljer. Risken är stor att man gör detta, just för att vara tydlig. Kan då betygen trivialisera kunskap och bildningsäventyret? Ja, risken är stor.

När ivrarna för fler betygsteg säger sig vila på en harmonisering med Europa (Bolognaprocessen) så är inte detta riktigt sant. Det betygssystem som då hänvisas till är just ett relativt betygssystem och därmed inte jämförbart med det svenska målrelaterade. Att tro att betyg är ett verktyg för kvalitetsutveckling i skolan är ett missgrepp. Allt för mycket tid används redan av lärarna till betygssättning i ett system som är mycket tveksamt från början. Åtminstone om målet är att stimulera lärande och bildning. Då behövs mer av äventyr i kunskapandet än mätning. Det man lär sig av äventyr kan också vara svårt att förutse i formulerade mål innan. Tänk vad svårt det är.

Några intressanta texter om just betygssättnings i relation till Bolognaprocessen där skillnader i betygsfilosofi och form belyses. Detta är relevanta texter även för debatten om ungdomsskolans betygssystem. Ja, alla betygssystem förresten…

PM om ECTS och Ytterligare ett