Betyg och nationella prov

Sara Bruun skriver i Skolvärlden om vådan att bedöma nationella prov i engelska. Hon lyckas verkligen illustrera hur knepigt och tokigt det blivit. Men vem kunde aaana detta. Det skulle ju bli så mycket bättre med fler betygssteg och tydligare kriterier. Jojo...
Det är orimligt att lärare tvingas lägga tid på denna idioti!

Mera om betyg

Pedagogiska magasinet har temanummer om betyg och det är flera spännande artiklar.
Jag måste bara göra ett längre citat av Anders Jönsson, forskare i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola

Fler betygssteg kan egentligen bara motiveras utifrån att det ska vara en finare gradering när det är fråga om urval, anser han.

– Men det behöver vi inte eftersom det inte finns några tecken på att urvalsfunktionen inte skulle fungera med de nivåer som hittills har gällt.

Att det blir rättvisare med fler steg betecknar han som närmast en vulgäruppfattning av att det blir bättre och lättare att sätta betyg, vilket saknar vetenskaplig grund. I stället vittnar flera studier om att ju fler betygssteg, desto svårare är det för läraren att placera in elever på olika nivåer.

Dessutom finns det rätt så tydliga kopplingar, enligt Anders Jönsson, mellan att ju fler steg man har, desto mindre kreativ blir undervisningen. Läraren måste då hela tiden vakta på att hon eller han utifrån sin undervisning kan få ut olika steg. I det ser han en av de stora fallgroparna med den nya betygsskalan.

– Man riskerar att siktet ställs in på mätning av mindre viktiga saker för att få till stånd en differentiering. Det blir mycket lättare att ge eleverna ett skriftligt prov med poänggränser, som ger en genväg till sortering, än att ge dem en processuppgift, som inte alls har en tydlig avgränsning. Sådana kreativa uppgifter gör det svårare att sätta betyg och då riskerar man att läraren undviker dem.

Läs hela artikeln som är skriven av Viveca Brozin Bohman här.

Christian Lundahl som är docent i pedagogik och lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet ger också en allmänbildande överblick om "Den svenska bedömningskulturens framväxt"

Appropå tidigare inlägg om VG-frågor...

Jag skrev tidigare en fundering kring mina elevers önskan om att få ett exempel på en VG-fråga...
Hur blir det med det nya betygssystemet i höst för denna vana att gradera frågor istället för svar?
Det måste bli knepigt att formulera A, B, C, D och E frågor...

Vad är en VG-fråga?

Jag har bara en kort fundering kring betygstänk och hur det påverkar oss i skolan.
Mina (nya) gymnasieelever skulle ha ett prov och frågade mig om jag kunde ge ett exempel på en VG-fråga.
Lite provokativt frågade jag vad de menade. Det uppstod en stunds förvirring tills jag hävdade att det är väl svaret som eventuellt kan graderas i olika kvalitetsnivåer. Frågan i sig bör, och kan, rymma olika kvalitativa nivåer om det är så att jag måste gradera varje svar - vilket jag inte måste...
Förvirringen blev inte mindre för mina elever men jag vägrade ändå att ge något exempel på vad de kallade för VG-frågor. Var kommer alla tokiga idéer ifrån i skolan?

del 2

Så kom då del 2. Bered er på en stunds läsande om ni föjer P O Ågrens länkar..

Tema betyg fortsätter...

Just nu ser jag en mängd goda inlägg om problematiken i betygssättande. P.O. Ågren från Umeå skriver om dilemmat med betygskriterier och inleder ämnet intressant. Han inbjuder till dialog i artikeln som heter Att skriva betygskriterier, del 1 och lovar en del 2 inom kort. Jag ser fram mot del 2.