Levin om Tio punkter!

Göran Levin skriver om de tio punkterna som skall rädda skolan.
LÄNK

Landets lärarutbildningar är bra!

Dags att sluta skälla på lärarutbildningen! Ta hand om de riktiga skolproblemen istället!
Lärarutbildningskonventet tar till orda i SvD.

Svensk lärarutbildning är bra

En stor majoritet av nyutexaminerade lärare är nöjda med sin utbildning, visar en ny undersökning. Det är hög tid att politikerna slutar skälla på utbildningen och i stället tar krafttag för att göra läraryrket mer attraktivt, skriver Karin Mårdsjö Blume och Mats Tegmark, Lärarutbildningskonventet.

Pedagog - Lärare?

Jag har ofta funderat på hur det kommer sig att man blir pedagog i skolsammanhang när man har tagit en lärarexamen. Det vore väl rimligt att yrkesbenämningen följer examensordningen? I lärarutbildningen förekommer en relativt begränsad omfattning av studier i ämnet pedagogik. Ämnet pedagogik är en hjälpvetenskap bland andra för att ge lärarstudenten kompetens i undervisning. Benämningen på detta utbildningsområde är i examensordningen "allmänt utbildningsområde. Varför har begreppet pedagog ersatt examensordningens yrkesbenämning lärare?
Jag har mina teorier men är tacksam för hjälp i denna fråga.

PEDAGOG		© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24 [Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT:	[P521]	[tryckt år 1952]

---

pe¹dagå⁴g l. ped¹- (- -óg DALIN; rimmnnde med fog ANDERSSON Amér 17 (1918); jfr BERGROTH FinlSv. 46 (1916)), m. || ig.; best. -en; pl. -er.
ANMÄRKNING: Anm. Förr användes av. den lat formen pedagogus, äv. med latinsk böjning. ConsEcclAboP 439 (1660: till pædagogum; i bet. 2). RUNEMARK SthmVägv. 2 (1789; i bet. 2).
( ped- 1792 osv. päd- (pæd-, paed-) 1674–1874)
[jfr t. pädagog(e), ä. t. pædagogus, eng. pedagogue, fr. pédagogue; av lat. pæda­gogus, av gr. παιδαγωγογϱ-τς, av παῖς (gen. παιδός barn (i avljudsförh. till lat. puer barn. gosse;

jfr PUERIL), vartill äv. παιδεύω, uppfostrar, under­visar jfr PEDANT), o. παιδεία, uppfostran, un­dervisning (jfr ENCYKLOPEDI), o. ἀγωγός, ledande, ledare (se DEMAGOG, MYSTAGOG).

Jfr PEDAGO- GARK, PEDAGOGI, PEDAGOGIK, PEDAGOGISK, PEDE- RAST, PEDEUTIK, PEDIATRI, PEDO- m. fl.]


[1]

1) om antika förh.: person (vanl. slav) som hade upp­sikt över (o. undervisade) barnen (gossarna) i ett hem o. ledsagade dem till o. från skolan o. d., barnledare; i fråga om förh. under medel­tiden o. början av nya tiden: skolgosse l. stu­dent som handledde o. undervisade barnen (gossarna) i ett hem (Inot fritt vivre l. lön) l. som biträdde vid elementarundervisningen i en skola.
NORRMANN Eschenbg 2: 312 (1818; hos ro­marna).
SvUppslB (1934).
[2]

2) (förr) om lärare vid vissa lägre läroanstalter; särsk.: lärare vid o. föreståndare för enklassig pedagogi.
VDAkt. 1674, nr 92.
NF 12: 931 (1888; vid enklassig peda­gogi).
Uppl. 2: 661 (1908; om ä. förh.). jfr SOCKEN- PEDAGOG.
[3]

3) allmännare: person som ägnar sig åt uppfostran o. undervisning; undervisare; skolman; lärare l. lärarinna; särsk. med tanke på sättet att meddela undervisning (o. upp­fostran); särsk. pregnant, om skicklig l. fram­stående undervisare; äv.: person som har (teoretiska) insikter i pedagogik. Hans kun­skaper äro ganska begränsade, men han är (god) pedagog. DA 1793, nr 172, s. l. En verklig teo­ retisk pedagog, som med rätta kan kallas den förste tyske skriftställare på detta område. BERG­QVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 30 (1898; om K. Bit­schin).
Vilken ömklig oförmåga hos pedagogerna att inordna puberteten i kulturarbetet! SIWERTZ JoDr. 35 (1928). jfr MUSIK-, PIANO-, SPRÅK-, SÅNG- PEDAGOG m. fl

många röda trådar blir det...

Jag har skrivit om entreprenörskap som begrepp tidigare och skall inte orda så mycket igen. Men, nu är det dags alltså, regeringen presenterar en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.

- Vi vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas att strategin inspirerar lärare att utveckla undervisningen, säger utbildningsminister Jan Björklund.

En fundering på alla dessa röda trådar som skall löpa genom hela utbildningssystemet... det är ganska många att hålla reda på. Det blir så lätt trassel. Problemet med lärarutbildningen är som sagts många gånger stoffträngsel. Lösningen blir då den röda tråden som metafor. Det gäller miljö, entreprenörskap, IT-kompetens m.m. m.m. Ett personligt tips till förnyelse av metaforiken för att hantera detta är väven.
I utbildningssammanhang är det mer varpinslag som till slut skall bli en bild eller ett mönster. I detta mönster skall det finnas inslag av olika kompetenser som kan se olika ut beroende på en massa omständigheter osv.
För mig som lärare och utbildningsstrateg så är jag mer delaktig i en väv än att dra röda trådar, det känns liksom mer rätt. Men det är svårt det där med metaforer :)
Här kommer ett filminslag om stoffträngsel...

Om videokonferenser

Clas Ohlson är ett företag som har växt enormt de senaste åren. Företaget är spritt på ca 100 butiker i fyra länder. Att detta innebär en utmaning vad gäller företagsanda, internkommunikation och utbildning säger sig själv.
Jag har tidigare skrivit om den potentiella styrkan i e-kommunikation, eller videokommunikation, eller webkommunikation, eller... Ja, det finns många beteckningar för att kommunicera med ljud och bild över avstånd, så välj själv. Nu finns en intressant artikel om hur Clas Ohlsson tidigt började arbeta med detta. Läs den!

Clas Ohlson-personalens resande har drastiskt minskat och videoanläggningarna – som varje butik förses med – nyttjas nu dagligen för möten mellan kontor och butiker samt butikerna sinsemellan.

Givetvis sparar det här mycket pengar, men bieffekten blir också att medarbetarna får bättre kontakt med varandra, att sammanhållningen ökar och att miljön påverkas mindre.

Hur mycket Clas Ohlson tjänar ekonomiskt på videoanvändningen tycker Martin Ronnefalk är lite svårt att räkna ut exakt.

– Men det har ju blivit extremt dyrt att resa nu. Så ska du ta ett par tre personer från, säg, Sverige till Finland, är du säkert uppe i runt 30 000 kronor. Lägg sedan till all förlorad arbetstid, taxi, måltider och sådant. Då får du snart lägga ut 100 000 kronor för ett enda möte, som du precis lika gärna kan göra via video.

Om företag som Clas Ohlson ser möjligheterna att spara både tid och pengar (och miljön) genom nyttjandet av IKT-teknik med bibehållen kvalitet, så kanske fler kan göra det. Problemet är inte längre tekniskt, kruxet är att implementera användandet i organisationen, det har de tydligen lyckats med.
Kanske något att fundera på för regeringen när de tar ställning till SOU 2008:109 och VFU-frågan... Ja, jag vet att jag är lite tjatig med detta, men jag kan inte komma i från att jag tycker det är så dumt...

Virtuella besök

Med tanke på mitt tidigare inlägg och citatet:

- examinationen av de studerande under VFU måste tydliggöras och alla studerande garanteras besök av ansvarig examinator under sin VFU

Undrans om virtuella besök besök räknas? Kanske som ett hologram... eller jag menar mer som i StarTrek, volymetriska bilder. Om Jag gör ett sådant besök under studentens VFU och kommunicerar med berörda. Är det okej? ;)

Ny (?) lärarutbildning

Efter Berlinresan så är det en del att hinna ikapp med. Bland annat så har ju Sigbritt Franke presenterat sin utredning om en Ny (?) lärarutbildning. Intressant nog så känns vid läsningen av rapporten min "gamla" examen från 80-talet helt plötsligt "modern". Jag har en äldre s.k. adjunktsexamen/ämneslärarexamen med behörighet till det som då kallades högstadiet och gymnasiet. Så, nu är man tillbaka på banan igen... :)
Vad som ytterligare slår mig är att det är ganska mycket detaljstyrande, som vanligt när det kommer till lärarutbildning. Bland annat vad gäller det som kallas VFU (äldre Praktik). Lärosätena har ju försökt på olika sätt integrera verksamhetsförlagd utbildning med högskoleförlagd för att motverka den gamla uppdelningen, praktiskt och mentalt, av praktik och teori. Som ett led i detta har flera lärosäten upphört med det av många, under "praktiken", fruktade besöket från lärarutbildningen och ersatt detta med utvecklingssamtal (IRL eller VRL) där vfu-lärare, hfu-lärare och student samtalat om studentens utveckling. Personligen tycker jag som deltagit i båda dessa former, att den senare har inneburit en kvalitetsförbättring. Men, nu läser jag att

- examinationen av de studerande under VFU måste tydliggöras och alla studerande garanteras besök av ansvarig examinator under sin VFU

Hur skall detta förstås? Skiljer man nu ut VFU-delen ur den kurs studenten går, som ju har mål och examinationsformer för detta, till ett särskilt moment med andra mål och examinationsformer? Bidrar man inte då till att återigen införa den gamla uppdelningen mellan praktik och teori?
För att inte tala om vilka konsekvenser detta kan/kommer att få för yrkesutbildningar som sker på distans/webbaserat. Ett sätt att INTE räkna med att kommunikation kan ske över webben med bibehållen kvalitet och därmed tillåta VFU på långt avstånd från lärosätet. Hur kan läararstudenter överhuvudtaget ges möjlighet till att läsa på annat lärosäte, ex. utomlands, annat än i delar av utbildningen som inte har VFU? Är inte detta ett pekpinneaktigt begränsande?
Jag suckar och blir lite deprimerad faktiskt.