Tack!

Ytterligare en resurs tillgänglig på Internet. Tack Hans Rosling
http://data.worldbank.org/data-catalog

Mera om lärares arbetsvillkor

Att DN kunde skriva så här gör mig riktigt rörd. Jag torkar en tår från ögonvrån.

Arbetsgivare som förstår varför ”lärarna är skolans viktigaste resurs” satsar inte allt på mer bunden arbetstid. De erbjuder självbestämmande och förväntar sig hängivna insatser...

”Engagerade och kompetenta lärare är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att eleverna ska lyckas. All forskning visar att det bästa för eleverna är att ha stor tillgång till sina lärare, lärarledd undervisning, samtal, coachning och hjälp med planering av sitt skolarbete.”...

...Allt detta är sant. Men det är bara en del av sanningen, för ”engagerade lärare” är ingen given resurs som kan användas hur som helst. Arbetsgivare som minskar de anställdas utrymme att själva bestämma över hur arbetet ska läggas upp riskerar att döda engagemanget...

...Medan en arbetsgivare som kräver kontroll över 40 timmar kan räkna med att få just 40 timmars insats, har den som erbjuder ett större mått av självbestämmande rätt att förvänta sig mer av medarbetarna: Ni ska vara uthålliga som maraton­löpare och infallsrika som uppfinnare. Inte för min skull men för elevernas, för att arbetsuppgiften är så viktig och meningsfull.

Jethro Tull

I söndags var jag på min sjätte konsert sedan 1974 med Jethro Tull. Det är enormt häftigt att lyssna till dessa musikens giganter. Glädjande att många yngre syntes bland publiken. En intressant kommentar från konserten i Göteborg kommer här

Lärarlegitimation som kosmetika?

Kan inte låta bli att fundera över dagens DN-debatt gällande lärarlegitimation. Varför skulle införandet av en legitimation vid sidan av utbildningen innebära en kvalitetsökning? I mina ögon verkar det mer som ett sätt att ge andra än de med lärarexamen rätt till fast anställning (om det nu skulle vara så farligt?). Ett sätt att underminera lärarutbildningen alltså. Att detta skulle vara en bra strategi till att höja lärarnas status och stimulera utvecklingen i skolan är jag ändå tveksam till. Möjligheten att anställa outbildad och ickelegitimerade vikarier på terminsbas kvarstår ju så vitt jag förstår (ve och fasa...;). För att detta inte skall vara möjligt krävs ändring i skollagen, inte införande av en kosmetisk titulering. Inom andra yrkeskårer med krav på legitimering kan så vitt jag vet ingen annan ersätta/vikariera på tjänst utan motsvarande utbildning/legitimation.
Titta in i skolorganisationen ett par månader in i terminsstarten. Syns det någonstans i organisation och arbetsuppgifter då om någon är utbildad eller outbildad?
Det är inte min erfarenhet. Lärare kommer aldrig att få högre status än den som bedöms kunna ersätta henne, om än bara för en termin (i taget).
Njaa... jag är skeptisk...
Samtidigt så minns jag att för många år sedan lockades jag in i läraryrkets stimulerande arbete som just obehörig vikare. Jag vill tro att jag fungerade hyfsat som lärare eftersom jag också trivdes tillräckligt för att söka utbildningen och ta lärarexamen. Tro det eller ej, det var en väldigt stimulerande utbildning och jag vill mena att det tillförde min lärarfunktion flera dimensioner jag inte tidigare varit varse. Jag blev helt enkelt en bättre lärare av utbildningen... och tur är väl det... att utbildning gör skillnad. I ett utbildningsuppdrag.

Språk

Boktips:

Språkinlärning är verkligen intressant!

Från bokpresentationen:

Vad innebär det att som vuxen lära sig läsa och skriva på ett nytt språk, ett språk som kanske till och med använder ett annat skriftsystem än vad man själv är van vid? Vilka särskilda villkor gäller för vuxnas utveckling av läsning och skrivning på svenska som andraspråk? Hur skapar man förutsättningar för en effektiv undervisning där deltagarna får möjlighet att utveckla de färdigheter som de själva ser som meningsfulla? Som lärare i svenska för invandrare och svenska som andraspråk möter man elever med vitt skilda förkunskaper och erfarenheter, något som ställer stora krav på lärarens egna kunskaper om språk och språkutveckling.

Pedagog - Lärare?

Jag har ofta funderat på hur det kommer sig att man blir pedagog i skolsammanhang när man har tagit en lärarexamen. Det vore väl rimligt att yrkesbenämningen följer examensordningen? I lärarutbildningen förekommer en relativt begränsad omfattning av studier i ämnet pedagogik. Ämnet pedagogik är en hjälpvetenskap bland andra för att ge lärarstudenten kompetens i undervisning. Benämningen på detta utbildningsområde är i examensordningen "allmänt utbildningsområde. Varför har begreppet pedagog ersatt examensordningens yrkesbenämning lärare?
Jag har mina teorier men är tacksam för hjälp i denna fråga.

PEDAGOG		© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24 [Webbversionen är inte slutkorrigerad.]
SPALT:	[P521]	[tryckt år 1952]

---

pe¹dagå⁴g l. ped¹- (- -óg DALIN; rimmnnde med fog ANDERSSON Amér 17 (1918); jfr BERGROTH FinlSv. 46 (1916)), m. || ig.; best. -en; pl. -er.
ANMÄRKNING: Anm. Förr användes av. den lat formen pedagogus, äv. med latinsk böjning. ConsEcclAboP 439 (1660: till pædagogum; i bet. 2). RUNEMARK SthmVägv. 2 (1789; i bet. 2).
( ped- 1792 osv. päd- (pæd-, paed-) 1674–1874)
[jfr t. pädagog(e), ä. t. pædagogus, eng. pedagogue, fr. pédagogue; av lat. pæda­gogus, av gr. παιδαγωγογϱ-τς, av παῖς (gen. παιδός barn (i avljudsförh. till lat. puer barn. gosse;

jfr PUERIL), vartill äv. παιδεύω, uppfostrar, under­visar jfr PEDANT), o. παιδεία, uppfostran, un­dervisning (jfr ENCYKLOPEDI), o. ἀγωγός, ledande, ledare (se DEMAGOG, MYSTAGOG).

Jfr PEDAGO- GARK, PEDAGOGI, PEDAGOGIK, PEDAGOGISK, PEDE- RAST, PEDEUTIK, PEDIATRI, PEDO- m. fl.]


[1]

1) om antika förh.: person (vanl. slav) som hade upp­sikt över (o. undervisade) barnen (gossarna) i ett hem o. ledsagade dem till o. från skolan o. d., barnledare; i fråga om förh. under medel­tiden o. början av nya tiden: skolgosse l. stu­dent som handledde o. undervisade barnen (gossarna) i ett hem (Inot fritt vivre l. lön) l. som biträdde vid elementarundervisningen i en skola.
NORRMANN Eschenbg 2: 312 (1818; hos ro­marna).
SvUppslB (1934).
[2]

2) (förr) om lärare vid vissa lägre läroanstalter; särsk.: lärare vid o. föreståndare för enklassig pedagogi.
VDAkt. 1674, nr 92.
NF 12: 931 (1888; vid enklassig peda­gogi).
Uppl. 2: 661 (1908; om ä. förh.). jfr SOCKEN- PEDAGOG.
[3]

3) allmännare: person som ägnar sig åt uppfostran o. undervisning; undervisare; skolman; lärare l. lärarinna; särsk. med tanke på sättet att meddela undervisning (o. upp­fostran); särsk. pregnant, om skicklig l. fram­stående undervisare; äv.: person som har (teoretiska) insikter i pedagogik. Hans kun­skaper äro ganska begränsade, men han är (god) pedagog. DA 1793, nr 172, s. l. En verklig teo­ retisk pedagog, som med rätta kan kallas den förste tyske skriftställare på detta område. BERG­QVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 30 (1898; om K. Bit­schin).
Vilken ömklig oförmåga hos pedagogerna att inordna puberteten i kulturarbetet! SIWERTZ JoDr. 35 (1928). jfr MUSIK-, PIANO-, SPRÅK-, SÅNG- PEDAGOG m. fl

Optisk illusion

Jag trodde inte på det först... visst dansar hon medsols... självklart... eller... nä men, bytte hon? Eller?

På temat "share"

Lyssna 20 minuter på

Ken Robinson says schools kill creativity

Stolt pappa

Heja PlaygroundSquad
http://globalgamejam.com/2010/derp

Personliga favoriter

Just nu har jag en massa personliga favoriter på nätet som jag tycker berikar undervisningen. Det förvånar mig ändå att så få verkar känna till http://scholar.google.se För undervisning är detta ett bra verktyg för att undvika en massa oönskade träffar. Generellt så verkar mer avancerade sökfunktioner i google fortfarande vara ett främmande område för många elever (och lärare).

Nu ger jag bara ett axplock på övriga sidor som senaste tiden varit flitigt använda:
http://www.gapminder.org/ - underbara Gapminder!
Google Earth - naturligtvis. Stora möjligheter.
http:// www.sgu.se - har en kartgenerator som är mycket användbar
http://www.globalis.se/Statistik - komplement till andra liknande tjänster som jag provar.
http://www.nrm.se - Naturhistoriska riksmuseet, en rik källa på webben
Sundsvallsminnen - Har mycket material om Sundsvallsstrejken 1879 för den intresserade
http://www.historia.se/ - har väl ingen missat. En resurs för historisk statistik
http://www.stockholmskallan.se/ - omistlig
http://www.ub.gu.se/kvinn/- Bland annat digitalt arkiv över äldre kvinnotidskrifter
http://www.gu.se/media/digitalamedier/videoarkiv/ - Här finns många pärlor. Ett videoarkiv.
http://www.h.scb.se - Animerade befolkningspyramider 1968-2008 - från SCB

Missa inte möjligheten att använda http://academicearth.org/ här finns många fantastiska föreläsningar. Bara att njuta av och använda i undervisning.

Jag får hejda mig här.