En ny Blogg

En ny blogg har sett dagens ljus och det är språklärare Patricia Diaz som har beslutat sig för att ventilera sitt intresse och bjuda på sina erfarenheter. Bloggen handlar om språkundervisning och IKT, och heter just så, språk & IKT

Språk

Boktips:

Språkinlärning är verkligen intressant!

Från bokpresentationen:

Vad innebär det att som vuxen lära sig läsa och skriva på ett nytt språk, ett språk som kanske till och med använder ett annat skriftsystem än vad man själv är van vid? Vilka särskilda villkor gäller för vuxnas utveckling av läsning och skrivning på svenska som andraspråk? Hur skapar man förutsättningar för en effektiv undervisning där deltagarna får möjlighet att utveckla de färdigheter som de själva ser som meningsfulla? Som lärare i svenska för invandrare och svenska som andraspråk möter man elever med vitt skilda förkunskaper och erfarenheter, något som ställer stora krav på lärarens egna kunskaper om språk och språkutveckling.

Mediaspråk - Att rasa över något

En liten fundering som jag haft ett tag. Varje dag läser jag i dagspressen att någon rasar över någon eller något. Rasa kan ju betyda ganska mycket och är ett ord som också har används flitigt i 1917 år bibelöversättning. Nu har det tydligen blivit ett praktiskt ord för media. Det är färgstarkt och nästan lite våldsamt. Betydligt mer kraftfullt än det simpla ordet arg.
I SAOL anges flera betydelser och det är väl nedanstående som ligger närmast medias användande:
4)
[specialfall av 3]

visa våldsam vrede l. ursinne; i vrede l. ursinne föra ett våldsamt, obehärskat språk l. komma med häftiga an­ klagelser l. hotelser mot ngn l. ngt; vara våldsamt vred l. ursinnig;

jfr 3. Rasa mot ngn l. ngt. Rasa över ngt.
The rasa emoot euan­gelium. OPETRI 2: 125 (1528);

jfr 3. BRASK Pufendorf Hist. 227 1680. I Skånska nationen rasar hy­pochondristen Jönsson mot Ljunggren. Andersson- Brevväxl. 2: 151 1853.
Skådespelerskan rasade, kramade ihop tidningen, ögonen sprutade eld och hon skar tänderna. HELLANDER Teaterorig. 15 (1900).
Hemberg rasade och svor. UrDNHist. 1: 342 1952.

Men, är det ett uttryck för journalistisk språkfattigdom att nu alla (många) verkar använda detta begrepp, minst en gång om dagen, så risken för inflation i betydelsen är överhängande. Kanske inte världens viktigaste fråga egentligen. Men, jag bara funderar lite...