Det är ju alltid positivt med engagemang i utbildningsfrågor. Men tyvärr tror jag att ropen efter det ena efter det andra som skall "in i skolan" är uttryck för ganska grumliga föreställningar om hur utbildning organiseras och lärande stimuleras. Om man verkligen vill engagera sig och göra skillnad, så krävs det betydligt mer än att bli nöjd om det man efterfrågar blir en synlig schemaposition i skolan eller en poängkurs till inom akademin.
För att illustrera vad jag menar kan ett analogt resonemang om konflikthantering belysa problematiken. Jag fick (år 2006) en fråga via mail som var formulerad på följande sätt.
- Är konflikthantering ett obligatoriskt moment för alla era lärarstudenter?
- Vad är omfattningen av denna utbildning i så fall och hur ser innehållet ut (i stort)?
- Skiljer sig antalet poäng åt mellan inriktningarna? I så fall: Vilka får mer/mindre?
- Har detta område fått större/mindre plats i utbildningen under det senaste året/åren?
Det var en facklig tidning som skulle göra en artikel av de svar som de olika lärosätena gav. Upplägget var ju ganska givet. Man ville ha en enkel uppställning så det skulle gå att göra jämförande tabeller. Vissa lärosäten skulle få beröm och andra... inte.
Mitt problem med att hantera frågan illustreras med följande svar:
Hej
De fyra frågor som ställs väcker ännu fler frågor och kan svaras på flera sätt. Gör man en enkel sökning på Internet på ”konflikthantering” öppnar sig en mångfacetterad hantering och innehåll av termen. Detta är bara en indikation på svårigheten att svara enkelt och kortfattat. Inte desto mindre skall jag göra ett försök.
Om man söker efter en poänggivande kurs med rubriken ”konflikthantering” i någon form så finns inte detta som ett obligatorium för lärarstudenter vid Högskolan. Vi ger alltså inte poäng i ”värdegrund”, ”allmänmänskliga frågor”, ”ekologi”, ”IT”, ”konflikthantering” eller ”genusteori” utan i Pedagogiskt Arbete. Detta gör det lite problematiskt att identifiera enskilda perspektiv i traditionellt akademiska poäng utan analysen måste se och hantera 60p i pedagogiskt arbete. Vad vi vinner på detta menar vi är kontext och progression. Vad vi riskerar är att enskilda perspektiv på lärarens uppdrag kan bli otydliga. Inte desto mindre har vi valt att arbeta med sammanhang och progression framför små tydliga poängkurser.
Funderar man då vidare på vilket innehåll som kan ligga bakom termen så skulle jag svara att konflikthantering på förebyggande nivå finns som ett tydligt spår i det för lärarstudenterna obligatoriska innehållet i Pedagogiskt Arbete (AUO). Dels i bearbetningen av lärares ledarroll för pedagogisk verksamhet och den yrkesetiska dimensionen av detta. Vidare analyseras värdegrundsfrågor på olika nivåer som är direkt relaterade till konflikthantering. Det yrkesetiska perspektivet är ett av två centrala frågor som problematiserar pedagogiskt arbete C delkurs 1 (10p) i vår konstruktion av utbildningen. Så, det är starkt accentuerat i slutet av utbildningen men har påbörjats redan första terminen i form av bearbetning av värdegrundsanalys och introduktion av yrkesetik.
Omfattningen av innehåll som kan relateras till konflikthantering är som sagt problematiskt. Att urskilja den litteratur som återfinns i andra lärosätens poänggivande kurser vore alltför enkelt om vi tror på vinsten av att låta olika perspektiv möta och förstärka varandra och då integrera perspektiven i undervisningsuppdraget.
Om man accepterar ovanstående som ett rimligt sätt att bearbeta konflikthantering så skiljer sig inte detta åt mellan inriktningar eftersom detta är för alla lärarstudenter gemensamt innehåll.
Skulle jag våga göra en jämförelse mot tidigare så har detta större plats än tidigare så till vida att jämförelsen görs i det för lärarstudenter gemensamma kunskapsområdet.
Detta var antagligen inte alls det som frågeställaren ville höra eftersom den efterföljande artikeln inte problematiserade frågorna på det sätt som jag försökte ge uttryck för. Det blev lite konstigt... och svårt.
Varför då denna långa utvikning vad gäller "entreprenörskap"? Jo, för att jag har ofta märkt att efterlysningar av olika perspektiv i utbildningar/skola inte är grundade i en analys om
- Vad betyder det? Vad är entreprenörskap? Vad menar vi med vad vi säger? Vad är det vi egentligen eftersträvar? Vilka kvaliteter är vi ute efter? Kanske de redan finns under andra termer? Den här punkten av analys är extremt viktig, i synnerhet då vi efterlyser sådant som kan betecknas som trendbegrepp eller begrepp som är värdeladdade på något sätt. Ju mer självklart och positivt begrepp det handlar om ju viktigare blir kravet på en kritisk analys.
- På vilket sätt kan de eftersträvansbara egenskaper/kunskaper stimuleras och växa på bästa sätt. En kurs? Ett ämne? gästföreläsare eller en mer "otydlig" infärgning av hela utbildningen?
- Vad skall "stryka på foten". Eller vad skall tonas ned till förmån för för det valda och varför?
- Hur kan detta utvärderas?
Ja, jag bara spånar lite snabbt kring frågor som blir viktiga om man menar allvar med att konstrurea en utbildning som betyder något och som inte bara tillfredställer en opinion eller ett ytligt betraktande... Detta oavsett om det gäller entreprenörskap, HBT-frågor, genusfrågor, demokratifrågor, livskunskap (vad nu det är?!.. eller snarare inte är?)
