När boken äntligen kommer ut...

 ...Så är den slut på en vecka.

https://www.bokus.com/bok/9780262045698/teaching-machines/ 

Så fint att det finns fler ställen att beställa böcker :)

 

 

Trender inom utbildningsteknologin

I den läsvärda bloggen hackeducation.com har Audrey Watters  publicerat sin årliga trendspaning. Titeln är The Top Ed-Tech Trends (Aren't 'Tech') och rubriken indikerar det som är utmärkande för Audrey, som jag läser henne, en kritisk samhällsanalys över edtech som inte fokuserar på vad som är nästa stora grej inom området. Texten är viktigare än så. Jag uppmanar till läsning av hela texten men kan inte motstå att citera avslutningen

Platforms are not substitutes for community. They are not substitutes for collective political action. We should resist the platforming of education, I’d argue. We should resist because of the repercussions for labor – the labor of teaching, the labor of learning. We should resist because of the repercussions for institutions, for the law, for democracy.

Nu är det dags igen NGL 2015

Den 18-19 november 2015 är det dags för den tredje Next Generation Learning Conference.
NGL 2015 vänder sig till samtliga inom utbildning, vare sig du är forskare, lärare, utbildare, utvecklare eller pedagog är detta en konferens för dig.
LÄNK

"The monsters of education technology"

Nu har Audrey Watters släppt sin bok "The monsters of education technology" jag printar ut och läser - helgen är räddad... eller?? vi får se. Jag är i alla fall förväntansfull. Men den andra utlovade boken "Teaching Machines" får vi vänta lite till på...
http://monsters.hackeducation.com/

Next Generation Learning 2014 i Dalarna

Länk till NGL 2014

 

Tankar om IKT/NGL

Tankar om IKT/NGL

• IKT/NGL pedagogik skall vara/är något mer än metodik- och verktygstips??
• Människan möter människor och människors tankar och idéer via tekniska hjälpmedel.
• Fysiskt avstånd mellan människor är ett mindre problem för kommunikation och tankeutbyte idag än förr.
• Tekniska och digitala strukturer påverkar människor i hur vi väljer att umgås och kommunicera.
• Föreläsningar och undervisningsupplägg blir inte intressantare med teknikstöd.
• Teknikstöd kan göra intressanta föreläsningar och undervisningsupplägg mer tillgängliga.
• Tillgänglighet är en bra sak.
• En del människor har ett intresse för tekniken i sig.
• Många människor är ointresserade av teknik i sig.
• Många människor har en osäkerhet och rädsla för teknik och i synnerhet digital teknik.
• Många människor använder digital teknik utan att tänka särskilt mycket på att de använder digital teknik.
• Människor är generellt intresserade av Människor.
• Människan har tillgång till enorma resurser av information via Internet
• Vi är bara i början av en digitaliserad värld som definierar om det mesta förgivettagande i mänskligt kommunicerande

Konsten att ställa frågor

Jag har då och då skrivit om olika mentometersystem och för tillfället är jag involverad i upphandlingen av ett sådant system till ett antal lärare som skall utforska möjligheterna. DÅ, som ett brev på posten ser jag att KTH Learning Lab lägger ut en intressant bloggpost med en film från Pedagog Stockholm som visar hur ett digitalt respons system kan användas i undervisningssammanhang. Dessutom tipsas om webbaserade gratisverktyg som kan utforskas.
Tack för den posten!

En ny Blogg

En ny blogg har sett dagens ljus och det är språklärare Patricia Diaz som har beslutat sig för att ventilera sitt intresse och bjuda på sina erfarenheter. Bloggen handlar om språkundervisning och IKT, och heter just så, språk & IKT

Om IKT på Norska

Ibland snubblar man på små trevliga tips på nätet. Från OmBildning på facebook kom detta tips. En RSA Animate inspirerad kortfilm om IKT i utbildningen från Norge (Från Ebba Ossiannilsson)
Man blir glad av att bara lyssna på berätterskan på go norska. Filmen har en bra poäng i slutet...

Om skolor, utbildning och datorer

Den senaste tiden har det varit en skrivande i media om problem mellan skolans behov och IT-avdelningarnas hantering. Vanan att standardisera och låsa datorerna för de som skall använda dom har varit till bekymmer för den kreativa verksamhet som undervisning skall vara.
Idag läser jag om mer positiva exempel. Många har andra tankar om skolor, datorer och undervisning som är bra att lyfta fram.

I Täby kommun har elever och lärare fått varsin dator med 3g-kort. Telenor har byggt en surfzon i skolan och när användarna befinner sig utanför skolan surfar de på 3g-nätet. Datorerna är helt öppna.

– Vi har inget intresse av att äga infrastruktur eller låta en driftavdelning ratta runt strukturen, säger Leif Eriksson, cio på Täby kommun.

och i Umeå

– När lärarna först fick datorerna var de låsta. Men efter en termin var vi överens med it-teknikerna om att det inte var hållbart att lämna in datorn för att installera en plugin, säger Johan Wahlström, utvecklingsledare i Umeå.

Han tycker att det är positivt att lösningen ger möjlighet att till exempel kontrollera nättrafiken samtidigt som användaren har frihet att installera vad de vill.

– Att paketera och förutse allting är inte en hållbar lösning. Vår it-avdelning ser det som nödvändigt att anpassa sig efter skolans behov. Kan de inte stödja skolan kanske vi väljer en annan leverantör.

Äntligen! säger jag och grattis till de skolor som slipper lämna sina datorer till IT-enheten för att installera ett program. Det finns fler goda exempel

"Sedan 2000 har vi försett eleverna med bärbara datorer som är helt öppna. Anledningen till att it-teknikern klarar av det är för att datorerna inte är låsta. Användarna får större datorvana vilket leder till att de själva ombesörjer många fel."
Jonas Lind, lärare Tanums Gymnasium.

Jag blir såå glad av sådant här :)

Om Wikipedia

Mats uppmärksammade mig idag på en artikel i ZDNet Education där Christoffer Dawson skriver intressant "Teachers: Please stop prohibiting the use of Wikipedia"
Artikeln är aktuell och lyfter fram medvetenheten om källkritiskt förhållningssätt.Enligt min erfarenhet är det många (också lärare) som ännu inte uppmärksammat att wikipedia har användbara och viktiga flikar att klicka på som visar både huvudartikelns historia och diskussion om innehållet.

We don’t need to teach our kids not to use Wikipedia. We need to teach them to make those extra few clicks and decide for themselves if the Wikipedia entry has merit. It’s a skill that is broadly applicable in an age of information overload and Google’s billions of search results.

Mats uppmanade även till granskning av följande bild från A Beautiful www

lärarens framtida roll

Jag har just deltagit i ett webbseminarium kring lärarens framtida roll.
Entusiasmen bland seminariets deltagare är inte att missta sig på. Över 100 deltagare i Adobe Connect Pro med olika funktioner och uppdrag i utbildningssverige.
Ändå är jag kluven i mina känslor så här efteråt. Jag försökte hänga med i chatten samtidigt som jag lyssnade på panelens synpunkter. Lite olika spår att följa faktiskt.
Det var mycket prat/chatt om hur lärarna borde vara eller vad de borde göra… blandat med (enkla) påstående om det vidgade lärandeperspektivet. Jag anar en slag känsla av elitism baserad på någon förment position av … ja, vaddå? Pedagogikens förtrupper (?)

Det var mer frustrationer om tillståndet bland lärare, blandat med vilda förslag på förändringar i ren experimentlust, än av analys av hur utbildningsorganisationen ser ut och vilka möjligheter som finns med IKT. Attityden var ibland lite mer av "push" än "pull".

Lärare är inte ointresserade av att utveckla sin undervisning när de ser möjligheter till kvalitetsökning. Det är det vi måste arbeta med. Skolans ledning och politiker har ett större ansvar i integreringen av de digitala möjligheterna än vad de enskilda lärarna har. Det är där vi kritiskt bör analysera utbildningen villkor. Lärarna skall lockas att se kvalitetsvinster - då sker något.

En pedagogisk grundsyn (?)

I många sammanhang ombeds lärare/pedagoger att formulera sin pedagogiska grundsyn. Det vanligaste sättet verkar då vara (efter ett snabbt googlande) att formulera ett antal ganska självklara postulat som knappast någon kan ifrågasätta för att sedan utifrån detta göra en beskrivning över den egna (förträffliga) positionen.
Att formulera en pedagogisk grundsyn som ett slags credo är knepigt. Det måste, om man så skall göra, bli ett resonerande och problematiserande dokument där olika aspekter av det som vanligtvis hanteras under redogörelsen av pedagogisk grundsyn, nämligen synen på kunskap, synen på människan som kunskapande varelse, synen på samhället, etiksyn och situationens villkor. Samtidigt skall det vara någon form av personligt ställningstagande vilket jag skall försöka ge uttryck för. Jag gör detta i en slags betraktelse och tror att min egen position kommer att framstå tydligt ändå.

Om människan och lärande vill jag påstå att hon lär sig hela tiden oavsett tid och miljö, hon är i detta avseende oerhört anpassningsbar. Är det något som vi kan förstå av historien och studiet av kulturer så är det att människan anpassar sig till sina (lär)villkor. Människan har allt sedan antiken försökt beskriva lärandets villkor. Detta med olika perspektiv och teoretiska glasögon, som naturligtvis är färgade av sin samtid och kultur. I dag är det, det sociokulturella perspektivet som dominerar beskrivningen av hur människan lär. Naturligtvis har jag svårt att befria mig från den dominerande uppfattningen från vår tid och kultur. Jag måste tillstå att min syn på hur människor lär, präglas av detta perspektiv.

• Kunskap är varken en enbart kognitiv process eller en enbart fysisk process
• Kunskap är sammanhangsberoende
• Kunskap är språkberoende
• Kunskap är endast möjlig i samspel mellan människor
• Kunskap utvecklas med hjälp av och på grund av Artefakter – Verktyg!

Fast, frågan är om det egentligen är så "nya" insikter? Kanske snarare betoningar?
Den intressanta frågan kvarstår dock, vilka konsekvenser får det för undervisningspraktiken?
Hänger min praxis ihop med min syn på lärande? Alltför ofta inte, eftersom det är så många saker som styr och begränsar den faktiska möjlighet jag har att styra över andras lärsituation.
Jag är inte ens alltid medveten om den diskrepans mellan vad jag uttalar för ideal och den praxis jag själv lever i. Jag tror att det är viktigt att vara medveten om detta då lärares/pedagogers språkbruk ofta är problematiskt värderande snarare än ett yrkesspråk med preciserad betydelse. Flera studier har gjorts som påvisar detta.

För att diskussionen om pedagogisk grundsyn ska bli pedagogiskt meningsfull bör inte en grundsyn ses som något evigt och oföränderligt. Genom reflektion kan även grundläggande antaganden förändras. Detta är den bärande tanken bland de teoretiker som diskuterar reflektion och erfarenhetsbaserat lärande (Argyris och Schön 1996, Granberg och Olsson 2004). Att gå direkt på grundsynen fungerar inte. En pedagog som får frågan: ”Vilken pedagogisk grundsyn har du?” kommer förmodligen att svara i enlighet med de uppfattningar som hon själv och omgivningen anser vara de ”riktiga”. Det är bara genom att konfrontera sina konkreta handlingar och försöka få syn på de resonemang man för kring dem som den genuina pedagogiska grundsynen, det man ”menar” med det man gör, kan bli synlig, eller åtminstone skönjbar.
(Maria Andrén, Det pedagogiska övervägandet. Åbo Akademi University Press 2008, s.66)

Min utgångspunkt i förhållningssättet till människan är i alla fall att hon är naturligt nyfiken och en ständigt lärande varelse. I formella inlärningssituationer kan däremot en mängd hinder uppstå, både av kognitiv art men också av emotionella och till och med existentiell art. Med åren har jag lärt mig att många människor har ett komplicerat och spänt förhållande till teknik. Det skulle nästan kunna klassificeras som existentiellt. I lärarrollen har detta sedan gammalt varit ett bekymmer och jag vill gärna citera Martin Bäcklin. Att vara lärare, Almqvist & Wiksells serie: Handböcker för lärare, 10. Tryckt 1948!!

De tekniska hjälpmedlen för undervisningen lär man känna så småningom, men bekantskapen bör inte uppskjutas för länge. Läsfolk har ibland rätt grumliga begrepp om maskiner. Det känns ganska genant, när t.ex. en baloptikonlektion kommer av sig vid ingången, därför att man inte behärskar apparaten. Jag har sett skådespelet rätt många gånger. 1946 års skolkommission föreslår, att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel (skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning) skall inläggas i lärarutbildningen. Jag skulle vilja rekommendera mina läsare att ta del av kommissionens motiviering (betänkandet s. 472 ff.). Enligt min mening är det angeläget, att förslaget beaktas. Den åsikten kan man hysa utan att förfalla till yrvaket aktualitetsjäkt eller till övertro på de tekniska hjälpmedlens betydelse. De är blott hjälpmedel, men som sådana kan de ibland vara ovärderliga. (Citat sid. 143)

Martin Bäcklins text, 60 år gammal känns förvånansvärt aktuell. Ändå är det stor skillnad på då och nu. Skillnaden kan bl. a. beskrivas som att Bäcklin såg tekniken som hjälpmedel, liksom vid sidan av. Idag är den digitala och tekniska impregneringen av vår tillvaro så omfattande att det inte är rättvist att betrakta IKT som hjälpmedel vid sidan av… IKT påverkar våra kommunikationsmönster och informationsstrategier på ett så omfattande sätt att vi måste omvärdera vår syn på många områden. I synnerhet om hur människan kommunicerar, skapar kontakt och organiserar undervisningsstrukturer. Samtidigt finns det många människor som strategiskt undviker all form av IKT… och lever ett rikt liv ändå :).

“It is human nature to want to acquire new knowledge and skills, and if people aren’t doing it, they will have good reason.” Hardingham (2006)

Här berörs då frågan om balanser, mellan privat och professionellt. Naturligtvis kan undervisning och lärande ske utan digitala arkitekturer, så har det ju varit länge och kommer i olika sammanhang att fortgå, men som lärare idag, i det formella utbildningssystemet oberoende av nivå, kan inte frågan längre förpassas till hjälpmedel som man kan ha eller inte. Digital kompetens är inte längre enbart kognitiv kunskap om IT, utan innefattar även ett förhållningssätt till omvärlden. Digital kompetens är idag för läraren lika viktig som att kunna läsa och skriva.
Prof. M. Wesch (Kansas State University) betonar på ett intressant sätt behovet av att tänka om, (rethinking) angående en mängd aspekter med anledning av våra förändrade kommunikationsvanor med exempel från youtube. Detta är viktigt, inte minst med tanke på våra föreställningar kring utbildning och hur den skall bedrivas. Med IKT ser jag själv en enorm utmaning till just rethinking, och jag gör det gärna eftersom det finns sådan potential i just kommunikationsavseende med IKT… och lärande handlar ju om kommunikation och förhållningssätt.
Vad blev det då av min pedagogiska grundsyn? Jo, att den är föränderlig och situationsbunden, och därför lite svår att få fatt i med en sådan här text. Men, i stort handlar det om förhållningssätt, attityd och kommunikation.