Superlärare???

Jag tycker inte om begreppet. Superlärare... njae... jag värjer mig mot tanken. Det gör tydligen även Max Entin och hans teckning med kommentar får sätta punkt för denna korta reflektion...
Länk
Var kommer egentligen begreppet ifrån?

Kommunikation på nätet

Jag vill slå ett slag för konferensen i Falun den 5 december.

En allt större del av Sveriges befolkning spenderar allt mer tid uppkopplade. Med sociala medier, användargenererat innehåll och ögonblicklig tillgång till all världens information är det ingen överraskning att utbildning och kommunikation över nätet blir allt vanligare såväl inom ungdomsskolan som inom vuxenutbildningen och den högre utbildningen.
Med avstamp i utvecklingen av nätbaserade utbildningsalternativ arrangerar Högskolan Dalarna en konferens med fokus på kommunikationen på nätet, såväl teoretiskt som praktiskt. Som deltagare på konferensen så kommer du få ta del av forskning och praktiska exempel kring kommunikation på nätet, direkt eller indirekt relaterad till utbildning.
Konferensen går av stapeln 5 december på Högskolan Dalarna, Campus Falun.

Programmet innehåller
Elza Dunkels, Umeå universitet "Vad kan vi lära av ungas lärande?"
Janne Elvelid, .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) "Svenskarna och Internet – internetvanor och lärande"
Stefan Hrastinski, KTH "Från kommunikation till lärande"

+ valbara sessioner

Alla dessa listor...

Missförstå mig inte, jag gillar listor av olika slag. Särskilt de som får mig att tänka till och fundera. Audrey Watters har en intressant blogg "Hack Education" där hen (hon) har sammanställt några riktigt intressanta listor värt att fundera över.

"The Audrey Test": Or, What Should Every Techie Know About Education?

"The Audrey Test," Part 2: What Educators Need to Know about Tech

Det finns dock en fara i sammanställande av nödvändiga och viktiga kunskaper på detta sätt. Det är att om man tar detta sammantagen så är det (vi :) ) få som klarar dem. Kompetenströskeln blir väldigt hög och avskräckande i värsta fall. Jag tror att det är viktigt att sänka den istället, just för att locka lärare in i den digitala teknikens möjlighet och villkor för lärande. Det är ju inte så att kompetslistorna inte skall skrivas, men de bör riktas till kollektivet/organistionen istället för till individen. Jag är en stark kritiker av vår tendens att tillskriva individen all betydelse. Vi är alla en del av ett kollektiv och sammanhang. Vi får vår funktion i kollektiva miljöer och utvecklas i dessa. Därför är jag skeptisk också till moderna begrepp som "superlärare" o.dyl som jag i min lite konspiratoriska läggning tror är till för att lägga skuld och ansvar hos enskilda lärare snarare än i en dåligt byggd och finansierad utbildningsstruktur. Bra lärare skapas i goda kollegiala miljöer med stöd av en stödjande och fungerande ledning. Så idén om lärare som solitära giganter, eller "superlärare" är i grunden vilseledande, farlig och kontraproduktiv.

Andra intressanta listor:

• http://www.kristinaalexanderson.se/2011/02/28/vad-varje-bloggande-larare-kan-behova-klargora/ 
• http://filmpedagogerna.wordpress.com/2012/04/06/medietipslektionstips-om-ikt-i-skolan-och-vad-varje-larare-bor-veta/ 
• http://edudemic.com/2012/08/50-education-technology-tools-every-teacher-should-know-about/ 
• http://www.huffingtonpost.com/dan-brown/the-5-worst-things-a-teac_b_1444570.html 
• http://12most.com/2011/09/06/12-important-children-teachers/ 

och inte minst

• http://theinnovativeeducator.blogspot.se/2011/11/five-things-students-want-their.html 

fyll gärna på med mer listor...

Heja Kulturradion!

Jag har följt bloggen Infontology -Fantasi och förverkligandeunder några år och nu har Per Johansson tillsammans med Eric Schüldt gjort tre radio program om Människan & Maskinen. Det första programmet finns att ladda ned och gav mersmak till de två följande. Jag lyssnade på det på tåget på vägen hem. Mycket intressant om  "Minne"

Den digitala informationsteknologin har accelererat förändringstakten hos alla möjliga samhällsprocesser. Livets tempo har ökat, både på arbetsplatser och i hemmen.
Men tänk om den digitala utvecklingen bara är den senaste vändningen i en berättelse som går långt tillbaka i mänsklighetens historia? Tänk om fröet till allt det nya sedan länge funnits inbäddat i vår kultur, i vår filosofi och vår idéhistoria?
I tre radioprogram med kommer en kärleksrelation med tusenåriga anor att belysas.
Det här är ett program av Eric Schüldt och Per Johansson, doktor i det tvärvetenskapliga ämnet humanekologi och medgrundare till IT- och samhälle-projektet Infontology.

När progammets inledning tar upp Platons skepsis till skrivkonsten och vad han befarade att detta skulle medföra för människans minne känner vi igen dagens oro för den digitaliserade världens konsekvenser, bland annat i kunskapsperspektivet.
Jag ser fram mot de andra programmen.

Tänkvärt!

Jag har lyssnat på en spännande föreläsning av Audrey Watters och snodde en skärmdump som jag gärna delar med mig av :)

Efterläsning och crash course

En lärare jag känner har bytt ut konceptet "föreläsningar" till "efterläsningar". Han lägger ut andras och egenproducerade föreläsningar i filmformat till studenterna i LMS-systemet och följer sedan upp detta med en frågeposition i schemat som han lite lekfullt kallar "efterläsningar". Studenterna förväntas då ha formulerat frågor att diskutera och fördjupa sin förståelse för. Formen är uppskattad och jag har pratat med lärarens studenter som gärna skulle se detta i fler kurser.
En konkretisering av resan från att leverera ett innehåll till att ge innehållet ett sammanhang där det bearbetas. Lägg resurser på "context", mer än på att leverera "content"
Jag gillar begreppet "efterläsningar", det får mig att fundera en stund...

För övrigt hittade jag en för mig ny källa på youtube. Jag sökte på crash course och hittade följande resurs http://www.youtube.com/user/crashcourse/videos?view=0

About Crash Course!

Two awesome courses in one awesome channel: John Green teaches you world history and Hank Green teaches you biology.

 Jag har sett några och de är riktigt underhållande eller vad sägs om franska revolutionen på 12 minuter...

Periodiska systemet

Första arbetsdagen efter semestern går jag igenom mail och bloggar som andra skrivit. Alastair Creelman har i sin blogg Flexspan många intressanta inlägg men särskilt ett vill jag tipsa om. Vad sägs om filmer producerade vid universitetet i Nottingham (var det inte en känd sheriff därifrån...) om det periodiska systemet. Inte min starka sida men intresseväckande och lärorikt.
Gå till Flexspan.

Eller direkt till The periodic table of videos vid Universitetet i Nottingham

Skola som kunskapsmiljö - och "verkligheten"

Jag har i flera sammanhang stött på uppfattningen att skola/högskola måste närma sig den s.k. verkligheten för att göra lärandet relevant och meningsfullt för elever/studenter. Det finns skäl att ställa sig frågande inför en sådan användning av begreppet "verkligheten" och jag gräver fram Skolfrågor - Om skola i en ny tid SOU 1997:121 som är en av de mest intressanta rapporter jag läst. Jag citerar ett längre stycke som jag tycker belyser frågan och stämmer till eftertanke. (för referenser gå till rapporten.

SKOLAN SOM KUNSKAPSMILJÖ

Ibland talar man kritiskt om ”skolkunskap” och menar en kunskap som utvecklats i skolan och egentligen inte kan användas någon annanstans. Det finns naturligtvis problem förknippade med det kontextbundna lärandet och med skolan som särskild kunskapsmiljö. Den svåra uppgiften för skolan är att på en gång vara en särskild miljö för lärande och i denna miljö låta eleverna utveckla kunskaper som kan användas utanför skolan.

I skolan pågår ett institutionaliserat lärande, ett lärande som genom den historiska utvecklingen kommit att separera inlärningsförlopp från produktion. I skolan är lärandet huvudsaken, målet med aktiviteterna. Utanför skolan lär sig människor ofta ”på köpet” samtidigt som de utför vardagliga handlingar. Det är annat som utgör målet med det man gör. Detta är ingen kritik mot skolan utan mer ett konstaterande av dess roll i ett specialiserat modernt samhälle. Den rollen innebär inte att skolan kan underlåta att utveckla sin praktik i en mängd olika avseenden, t.ex. genom att undervisningen inriktas mer mot produktion, så att eleverna upplever sitt arbete som meningsfullt också på det sättet att det avsätter konkreta resultat, som kan användas av andra. Men den grundläggande skillnaden mellan skola och vardags- och arbetsliv utanför skolan består.

Den amerikanske antropologen Jean Lave beskriver hur skräddare i Liberia förmedlar sin kompetens till lärlingar. Beskrivningen ger med sin kontrastverkan en intressant belysning åt skolundervisning i ett samhälle som vårt.

Lärlingarna skolas försiktigt och stegvis in i de olika momenten av arbetsprocessen att tillverka kläder av tyger. Genom att kunskapsförmedlingen sker inom ramen för skräddarens ordinarie verksamhet är det emellertid viktigt att arbetet utförs så att plaggets utseende och kvalitet inte påverkas av att det utförs av en lärling. Tygerna kostar också pengar, och både kunder och skräddare är ovilliga att dra på sig extra utgifter. Följden blir att inlärningsförloppet övervakas noggrant och att lärlingen förs framåt i små steg. Mästaren övertygar sig hela tiden om att lärlingen behärskar ett moment innan han tillåts gå vidare till nästa. Misstag måste undvikas. Detta sätt att förmedla kunskap och färdigheter strider på många sätt mot vad som är naturligt i en skolsituation i vår kultur. En intressant och viktig skillnad är att barnet i motsvarande inlärningssituation hos oss redan tidigt skulle få överta en större del av ansvaret för att utföra uppgiften. Barnet skulle sannolikt uppmanats att experimentera och pröva olika sätt att arbeta. Det är också troligt att läraren skulle ha förmedlat till eleven attityden att det inte spelar så stor roll om man gör fel – dvs. om produkten inte går att använda – utan att det viktiga är just att försöka. Misstag kan i en pedagogisk situation som denna till och med uppfattas som värdefulla, eftersom pedagogiken i skolmiljön fungerar enligt metaforen att man lär genom sina misstag – ett förhållningssätt som är ekonomiskt omöjligt bland de människor som Lave beskriver, där det överordnade villkoret är att produkten måste gå att använda.

Lärandet i skolan kan alltså inte fungera precis på samma sätt som lärandet utanför skolan. Därför utvecklar också skolan sitt eget sätt att tänka om utbildning, sina egna normer och grundföreställningar. Ibland idylliseras också lärosituationerna utanför skolan. Där är de autentiska och meningsfulla, säger man, i stället för arrangerade och simulerade som i skolan. Bortsett ifrån att man kan diskutera vad autencitet är i detta perspektiv, lyfts i regel ideala förhållanden i världen utanför skolan fram när man gör jämförelser. Så här säger den amerikanske språkforskaren David Pearson apropå diskussionen om läsning och skrivning i skolan och läsning och skrivning ”i det verkliga livet”.

Det idealiska verkliga livet må innehålla många möjligheter till spännande tillämpningar av läsning och skrivning, men det finns åtskilliga verkliga verkliga liv som innehåller antingen trista tillämpningar eller, vad värre är, inga tillämpningar alls. Jämfört med en del verkliga liv kan skolans simulerade liv förefalla ganska spännande.

 Skolan är en egen miljö för lärande – på gott och ont. Det är inte meningsfullt att anklaga skolan för att det som sker där inte ser likadant ut som det som sker utanför skolan. Men – skolans lärosituationer måste upplevas som meningsfulla för de elever som går i skolan; de måste utformas så att det eleverna lär sig ska kunna användas i skiftande sammanhang och för skiftande syften – i och utanför skolan. Det betyder att mycket av det som karaktäriserar livet och lärandet utanför skolan måste få sitt särskilda uttryck också i skolan.

SOU 1997:121 s28-30 länk

Överkurs: Var finns verkligheten?

Intervju

Jag har blivit intervjuad...
http://www.123minsida.se/The-new-AI-paradigm

NGL??!!

Just nu ägnar jag en del tid åt att försöka fundera på vad NGL innebär. NGL är ju Högskolan Dalarnas satsning på hur lärande samspelar med dagens teknik. På hemsidan står följande

Nästa generations lärande handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur vi på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att möta pedagogiska utmaningar. Hur hanterar vi att vissa studenter lär bättre i små grupper och andra i enskilt arbete? Hur möter vi behovet av fortbildning i ett samhälle som förändras allt snabbare? Hur kan vi skapa undervisningssituationer som passar inte bara en typ av student utan alla studenter?
Nästa generations lärande är en vision om ett lärande som bygger på att tillsammans skapa kunskap.

Jag är inspirerad av utmaningen att jobba med detta men söker också ord och riktlinjer för att uttrycka vad detta kan innebära. En inspiration för mig är Michael Wesch som jag tipsat om tidigare i denna blogg och ju mer jag lyssnar på de filmer som Wesch själv och hans studenter gjort så inser jag värdet av hans arbete.

Dubbed "the explainer" by Wired magazine, Michael Wesch is a cultural anthropologist exploring the effects of new media on society and culture.

Nu hittade jag en ganska kort film på 16 min via TEDxNYED där Michael Wesch ger en mycket intressant bild och vision om hur medialandskapet påverkar och förändrar oss alla.
Utifrån denna film lekte jag lite med Sliderocket och kommer att presentera denna slide för en liten grupp lärare vid Högskolan Dalarna inom kort. Allt för att tillsammans fundera vidare på vad Nästa Generations Lärande innebär.