Debatt om Konstruktivism

Undrar lite över varför SvD inte tog in repliken i debatten
Ingrid Carlgren replikerar på Åsa Wikforss i debatten

Digital kompetens i utbildningssammanhang

Jag har refererat till dessa listor tidigare och återvänder igen eftersom de fortfarande manar till eftertanke i tider då begrepp som digital kompetens, digitalt lärande och andra liknande begrepp är aktuella. Audrey Watters listor är uppfordrande och manar till kritisk analys baserat på insikt och kunnande. Länk - http://guide.hackeducation.com/
Observera att listorna nu är tre till antalet.  Studenter har fått en egen och den är ganska kort - men viktig!
En fördel med listorna är att de lyfter frågan om digital kompetens till mer än handhavande förmåga.

Utbildning & Lärande!

Ladda ned och läs alla utbildningsintresserade!!
Utbildning & Lärande

citat ur första artikeln s21:

Det huvudsakliga problem som trätt fram är att elever är sårbara och att lärare har brister, och att den viktigaste åtgärden är att bygga undervisning på hjärnforskningens rön. I denna framställning är det också påtagligt att undervisning och lärande förvanskas och trivialiseras på sätt som förflyttar dessa fenomen långt från läraryrkets kärna, förstådd som undervisning av ett ämnesinnehåll (jfr Carlgren, 2011).

Artiklar

En samtida diskurs om hjärnans betydelse för undervisning och lärande: Kritisk analys av artiklar i lärarfackliga tidskrifter
Magnus Levinsson & Anita Norlund
Lärares medverkan i praktiknära forskning: Förutsättningar och hinder
Inger Eriksson
Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer
Karin Rönnerman
Pedagogisk rytm: Ett begrepp om och för lärares arbete
Sören Högberg
Med rörelse och engagemang: En sociomateriell hållning till praktiknära skolforskning
Karin Gunnarsson             
Forskning i samverkan: Att vara nära men se med nya ögon
Lena Nilsson & Daniel Olof Wiedel

Opponenten recenserar

Opponenten recenserar: Anna Henriksson Perssons licentiatuppsats
Christina Osbeck

En film om verklig digital kompeten - The nightmare videos of childrens' YouTube — and what's wrong with the i...

Digital kompetens (digital literacy) handlar inte om handhavande av
digitala verktyg - bara. Det är ett extremt ytligt sätt att hantera
förståelse av det digitala samhälle som omger oss.

En film som förklarar en del av det vi måste förstå är James Bridle´s föredrag på TED

NU2018

Hemkommen från NU2018...
Funderar jag fortfarande på allt jag fått med mig. Nu har föreläsningarna från tre intressanta keynote speakers publicerats. Jag rekommenderar alla tre men i synnerhet Ray Land som blev en personlig favorit. Ni hittar dom här http://nu2018.se/talare/
Tillsammans med en kollega (Mats) ledde vi ett session kring återkoppling och fick ett intressant samtal med deltagarna. Innehållet vi presenterade finns även (i stort) redogjort i en intervju som finns här
http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1255340&dswid=-5131
NU ser jag fram emot NU2020 på Södertörns Högskola

Satsning på webb-tv skapar dialog om pedagogik

En intressant resurs och bra initiativ för högskolepedagogik från Centrum för universitetslärarutbildning på Stockholms universitet. Jag har sett två filmer och de är välgjorda och intresseväckande. I skrivande stund finns nio filmer tillgängliga med intressanta perspektiv på undervisning.
Hittills har Pedagogeeks tagit upp:

• Återkoppling till studenter
• Akademiskt lärarskap
• Akademisk litteracitet
• Kursvärdering
• Flipped Classroom
• Handledning
• Studentcentrerat lärande
• Internationalisation (Engelska)
• Pedagogiskt förändringsarbete 

Du hittar mer information här http://www.su.se/ceul/resurser/webbtv där länk till Filmerna finns.

Mycket nöje och ha det så intressant!

Formativ bedömning

Talet om formativ bedömning är antagligen intressant för alla skolmänniskor. Det är sedan flera år en växande diskurs i pedagogiska sammanhang. Det signalerar progressiv undervisning att man skiljer på summativ och formativ bedömning. Ett otal stöddokument och böcker har publicerats i ämnet och skolor inför olika system som skall underlätta för lärare. Skolverket har gett ut material och digitala verktyg produceras och säljs. Det är i och för sig inte så förvånande med tanke på skolans alltmer ökade fokus på mätande, bedömning, betyg. Det är till och med så att jag har hört lärare säga att deras viktigaste uppgift är att bedöma och betygsätta elever… (rysning).

I sammanhanget kan det vara intressant att ta del av vetenskapsrådets delrapport från SKOLFORSK-projektet, FORMATIV BEDÖMNING PÅ2000-TALET – en översikt av svensk och internationell forskning. 2015

Det är en informativ överblick och i sammanfattningen riktas några allvarliga uppmaningar och påpekanden, jag citerar:

Forskare tycks överens om att klassrumsimplementering av formativa praktiker behöver stödjas av processer där professionellt lärande ges utrymme, men i realiteten saknas ofta sådana processer. Man har kunnat se att avsaknaden av kollegialt lärande bland lärare och skolledare många gånger innebär att pseudo-formativa praktiker utvecklas, där förståelsen av formativ bedömning tenderar att bli instrumentell och kopplad till ett mer rituellt arbete med ett generellt metodpaket. Vi har också sett att IKT-relaterade verktyg för formativ bedömning är på stark frammarsch. Då formativ bedömning betraktas som resurskrävande ur lärarsynpunkt anses IKT-verktygen vara ett sätt att effektivisera undervisningen. Påtagligt i vissa av dessa studier är att man tenderar att betrakta datorn/den mobila enheten som en egen aktör, som är den som analyserar elevens ”lärande” (svar på frågor) och ger feedback. Som följd av detta förutspår vi att frågor som blir viktiga att studera framöver exempelvis gäller vilken typ av feedback som kan ges av datorer, och med vilken kvalitet den kan ges. Konsekvensen av digitala prov och digital feedback för lärares professionalism blir naturligtvis en annan viktig fråga, då formativ bedömning ska tjäna syftet att utveckla inte bara eleven, utan även lärarens förståelse av hur undervisningsprocesser kan anpassas för att möta elevers behov. En tredje intressant fråga, kopplad till den förra, är naturligtvis också vem som utvecklar de program som används i detta syfte…

…Metastudier som uttalar sig om generella effekter av formativ bedömning problematiseras, bland annat för att paraplytermen formativ bedömning innefattar så många och disparata företeelser att det är närmast omöjligt att uttala sig om en samlad effekt…

…Vår översikt visar också att en påtagligt låg andel studier tar elevernas perspektiv, och vi vet därför mycket lite om hur de upplever och påverkas av olika arbetsmetoder som klassas som formativ bedömning.

Jag tror att det är en god strategi att ägna denna rapport någon studiedag innan man investerar i modeller, IKT system och handböcker av olika slag. Inte för att detta inte behövs utan för att det är viktigt vad man väljer.

Trender inom utbildningsteknologin

I den läsvärda bloggen hackeducation.com har Audrey Watters  publicerat sin årliga trendspaning. Titeln är The Top Ed-Tech Trends (Aren't 'Tech') och rubriken indikerar det som är utmärkande för Audrey, som jag läser henne, en kritisk samhällsanalys över edtech som inte fokuserar på vad som är nästa stora grej inom området. Texten är viktigare än så. Jag uppmanar till läsning av hela texten men kan inte motstå att citera avslutningen

Platforms are not substitutes for community. They are not substitutes for collective political action. We should resist the platforming of education, I’d argue. We should resist because of the repercussions for labor – the labor of teaching, the labor of learning. We should resist because of the repercussions for institutions, for the law, for democracy.

PISA och likvärdighet 2016

Funderar över Pisa-resultatet om att vi backar i likvärdighet i skolan... Är det verkligen ett bekymmer eller ens något att förvånas över när det politiskt har bäddats så effektivt för detta? Att det fria skolvalet skulle få, och har fått dessa följder vinkades det redan om för flera år sedan. Ändå har man inte brytt sig... vem är då förvånad? Att beslutsfattare skulle se det som ett "bekymmer" är inte trovärdigt.
En rapport från 2013

Förstelärare och särskilt kvalificerade lärare - skolans hierarkisering

Dagens fundering... Finns det namnskyltar för "särskilt kvalificerade lärare" och "förste lärare" i kommuner och skolor? Det borde det göra så elever, föräldrar och kollegor vet vem man kan vända sig till för särskild kvalificerade uppdrag och utmaningar.


Eller man skulle kunna tänka sig något liknande så man kan skilja på kreti och pleti

För övrigt blir det ju lättare för föräldrar att i valet av skola samtidigt kräva att sina telningar blir undervisade av de bästa, varför nöja sig med mindre!