Jag har ofta funderat på hur det kommer sig att man blir
pedagog i skolsammanhang när man har tagit en lärarexamen. Det vore väl rimligt att yrkesbenämningen följer examensordningen? I lärarutbildningen förekommer en relativt begränsad omfattning av studier i ämnet pedagogik. Ämnet pedagogik är en hjälpvetenskap bland andra för att ge lärarstudenten kompetens i undervisning. Benämningen på detta utbildningsområde är i examensordningen "allmänt utbildningsområde. Varför har begreppet
pedagog ersatt examensordningens yrkesbenämning
lärare?
Jag har mina teorier men är tacksam för hjälp i denna fråga.
PEDAGOG | © Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.] |
| SPALT: | [P521] | [tryckt år 1952] |
pe¹dagå⁴g l.
ped¹- (- -óg
DALIN; rimmnnde med fog
ANDERSSON Amér 17 (
1918); jfr
BERGROTH FinlSv. 46 (
1916)), m. || ig.; best.
-en; pl.
-er.
ANMÄRKNING: Anm. Förr användes av. den lat formen pedagogus, äv. med latinsk böjning.
ConsEcclAboP 439 (
1660: till pædagogum;
i bet. 2).
RUNEMARK SthmVägv. 2 (
1789;
i bet. 2).
(
ped- 1792 osv. päd- (pæd-, paed-) 1674–1874)
[jfr t.
pädagog(e), ä. t.
pædagogus, eng.
pedagogue, fr.
pédagogue; av lat.
pædagogus, av gr. παιδαγωγογϱ-τς, av παῖς (gen. παιδός barn (i avljudsförh. till lat.
puer barn. gosse;
jfr
PUERIL), vartill äv. παιδεύω, uppfostrar, undervisar jfr
PEDANT), o. παιδεία, uppfostran, undervisning (jfr
ENCYKLOPEDI), o. ἀγωγός, ledande, ledare (se
DEMAGOG,
MYSTAGOG).
Jfr
PEDAGO- GARK, PEDAGOGI, PEDAGOGIK, PEDAGOGISK, PEDE- RAST, PEDEUTIK, PEDIATRI, PEDO- m. fl.]
[1]1) om antika förh.: person (vanl. slav) som hade uppsikt över (o. undervisade) barnen (gossarna) i ett hem o. ledsagade dem till o. från skolan o. d., barnledare; i fråga om förh. under medeltiden o. början av nya tiden: skolgosse l. student som handledde o. undervisade barnen (gossarna) i ett hem (Inot fritt vivre l. lön) l. som biträdde vid elementarundervisningen i en skola.
NORRMANN Eschenbg 2: 312 (
1818;
hos romarna).
SvUppslB (
1934).
[2]2) (förr) om lärare vid vissa lägre läroanstalter; särsk.: lärare vid o. föreståndare för enklassig pedagogi.VDAkt. 1674,
nr 92.
NF 12: 931 (
1888;
vid enklassig pedagogi).
Uppl. 2: 661 (
1908;
om ä. förh.). jfr
SOCKEN- PEDAGOG.
[3]
3) allmännare: person som ägnar sig åt uppfostran o. undervisning; undervisare; skolman; lärare l. lärarinna; särsk. med tanke på sättet att meddela undervisning (o. uppfostran); särsk. pregnant, om skicklig l. framstående undervisare; äv.: person som har (teoretiska) insikter i pedagogik. Hans kunskaper äro ganska begränsade, men han är (god) pedagog. DA 1793, nr 172, s. l. En verklig teo retisk pedagog, som med rätta kan kallas den förste tyske skriftställare på detta område. BERGQVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 30 (
1898;
om K. Bitschin).
Vilken ömklig oförmåga hos pedagogerna att inordna puberteten i kulturarbetet!
SIWERTZ JoDr. 35 (
1928).
jfr MUSIK-, PIANO-, SPRÅK-, SÅNG- PEDAGOG m. fl